wä — ——— — —— störta sig ned under hjulen och en stund derester försötte hon qwafwa sig. Senres fängenskap räckte emellertid ide längre än tio månader. 3 Amil följande året (1786) lyckades hon ett romma, mare fig att jtyrelsen underlättade hennes fölt of fruttan för atskilligt som berr te la Motte hatade att yppa i London dit Hin hade f.ytt; eller, hwilket synes temligen teoligt, att denne genom de penningar, som han hade erhällit för halsbandet, hade lyckats muta någon af qvinnorna i fängelset; eller att någon af desfa excentriska hjertan, för hwilka wanarten är en lockelse, hade fattat tycke för denna bedvöfiiga hjeltinna och företagit fia att rädda henne. Ware härmed huru fom helt, få hade on fotdat, fom stod på walt ntauför fru de ta Mottes fönster låtit henne från en person, fom inticsserade fig för henne, mottaga cu valet, innchållande en tarldrägt, bestäende af en blå rod, west och byror of swart tläde, ftöftar, en hög, rund Hatt, täpp och handskar; och med tillhjely af denna förklädnad lyckades hon attiymma ur Solpetrieren och åter förena fig med fin man i London. Hon dog den 23 Angusti 1791, somliga påfta af en gallfeber, andra af ett fall fom hon skulle hafwa gjort, i det hon i ett anfall af rascri kastade fig ut genom fönstret. Man berättar att den qwinna som hjelrte henne pi fipften, i det Hon följde henne till porter fade till Denne i det ögonblick, då hon aflägsnade sig: Farwål, madame, akta er att man inte åter märker er. 7) ) Anspelning på kränumärfuiugen.