nu ob ER nn — —(4 — -77 —4 — — MU — 2 — — — a och diverse annat smatt, som wi ej få noga funna uppgifwa, hwilket han welat afyttra till en guldsmed i staden, fom kände till Sanddergs gulvs och silfwerförrad. Sträddarne återsäågo salede s hwarandra 00 war Sanoderg nog gens til att ombesörja logis på cellfangelset at fin otacksamme wan. (DN. Bl) — Upsala. Mamsell A. Boman i todholm har den 2 Maj med warm hand skäntt titt Uyfala universitet den artiga summan af 15.000 rdr, att utgöra en fond för twänue silbendier, dels till förmon för afiomlingar af afudne prosten Blirn, dels för medicine tu be Med det ena stipendiirummet afjes lärslilot att uppmuntra sindiet af ögonf tjutdos 9 Wi lyckönsta den sritostiga gifwarinnan att k jafroa alort ett sa godt brut af medet, wil ta hon warit nog tydlig att till wålgörande uandamal tunna anwanoa. På aftonen fame ma dag den warn gama öfwerlemnades uppe houltades mamfett Doman med serenad af mee dicine sat deranteHg (UD) Httlandet. England. Daily News yttrar fig sålunda om det roffa swaret: Sudt Goriswakoff 10 ker armtilimetgöra grefwe Russells argumenter, som stöd dja si på wienerkongressen, d deriges nom alt han tillcriswer Alexander d. 1:s fjuves råna wilja den fria författning, som dennemonarf skanfte polackarne. Bien deux gäller icke. Då mafictua öfmerlaro ÅG suveräånen, alt des stämma formen för. de polska imitutioaerna, gjorde de nationala och terresentativa institutioner till wilkos, ech dena wilfor git Rossland inpå, 1815. FJurst Gotaschafoff at i uand ull att funna dätedja sig wid den irska poliis kens årligbel i Polen ob har ett så ört för: troende till fin herres materiella stöyrka, alt han wågar förflara, att Polens Framtid helt ocb hållet beror på om rolackarne wilja läta fejs laren algöra. deras ote. Det må wara(ång. rån osse alt wilja pålla, ot ide hans illit tan sunkar sig sa tangt. Rossland -nr u stor, annu tiwekande makt, och polackärne ega, utom fur otäfliga mod, inga synnerliga fördes lar. Men pwad wi pastå, år, dit ett djupare inträngande I den politif, hwilken iurst Gore schakows note antyder, skall urwidga den flyfta mellan Ryssland och Westmafterna, som man för ett par år sedan hoppades stulle igenfpllas genom civilisationen, öd formiuska garanticfna for en waraflig fret. Han antager, at Polen afkulle ause sig lvckligt under den, båsta af alla regriingar. — den ryska — derest icke utlandet lade dun. än wara af en molsalt tanfe. Dens na äslt är helt och hållet owärdig en frarss man I fi Gorischafoffs ställning. Det är i sanntisg en sorglig utsigt häde för Polen och Europå, när, säålunda fom juriten låter oss törs siå, wilkoret för. en wåraflig fred endast bestär detuli, ålt posackarne obeungadt imterkala sig och nik ren civilierade werlden tiger. En Pariserkorrespondent till Times anser icke den rolska frågan nu wara slutad med furst Gortschafows sista swar. Korresp. ör, ati om mafterna gemensamt uppirådde, stulle gynfans ma resultaset winnas. Han tror afwen, att derest Franftife ensamt fall uppiräda, hwilket kunske ide är få otroligt, fom man will. antas ga, och derest det fall offra blod och egendom för an bemia Polen, det äfwen skall göra ans spräf ersåtining. Hwarest denna ersåttning skall söfas blifwer em Annan frågar g dep blif Wi reft omt anl od åsi Ii stal wit get wit mår kri 19 i ft 2 kon. wid 5 rysoch 5 pel inri Mo wo! Jen L går lylen ett preci foli el en tat ons fer lan sw. ra lad till: 1 el af frå end sla af ffa lin pol Pe ter) ban och enl ett fal ine lib till da N nn