Helsingborgs-Posten – 5 maj 1863, sida 3

—k— — —w1——— —— — — — — — bättras hastigt och betydligt genom att ligga i jorden. Arbetaren satte sig genast till werket. Medan denne arbetade, satt Desrucs på ett af trappstegen och såg på samt uppmuntrade honom genom alla slags skämtsamma infall, slog uti åt honom åtskilliga glas min och kryddade alltsammans med några muntra wisstumpar; med ett ord, han tycktes wara en lustig ture, säsom arbetaren sedan wid wittnesmålets afgifwande uttryckte sig. Då hålet blifwit tillräckligt djupt, hjelpte Desrues muraren att stoppa packan ned i grafwen, och då det nu blef fråga om att skotta öfwer jorden, hjelpte han sielf till, lift en man som bar brådt om att få fitt arbete slutadt; och da slutligen hålet blifwit syldt, hoppade och stambade han der ofwanpå, under det han antog allehanda komiska ställningar, åtföljda af de löjligafte grimafer. Mina läfave hafwa utan twifwel redan gissat ott det war den olyckliga fru de la Motte fom den föregifne Coudray hade transporterat till källaren i den stora kofferten och sedan infwept i den stora halmpackan, som han i detta ögonblick begrof, och det war på denna graf, bits fen han hoppades att för alltid hafwo begrafwit sitt första offers lif, fom han dansade med un glädje fom kunde hafwa anftätt en werklig anibal. (Fortj.)