Helsingborgs-Posten – 2 april 1863, sida 1

— — aldrig uppgifwa hoppet om fosterlandet! — Med wäldigt judel dracks anyo fialen för Polens qwinnor. — Mötet i Guildhall. Wi atergifwa här MNorning Pofts i förra numret omnämnda yttrande rörande detta möte: i Oct möte, fom hölls i går i Guildhall i London fill Polens förmån, war ett of dessa majestatiska uttryck of den allmanna meningen, hwitta tala till Europas öra — hwilka tjena nationer till sporre oc) konungar fill warning. Alla tlasser woro representerade. Måötets tas ratteristista kännetecken war framför allt en all män enighet. Genom möten, sadana som dessa, låta regeringarne leda jig. 3 ett tonstitutionelt och med sjelftyrelse begäfwadt land är mini stern genom sjelfwa wiltoren för jin tillvaro förbunden att hörsamma nationalwiljans bud. Tiplomaticus former kunna fordra ett mera hofsamt sprat, tjensteanjwaret kan förestrifwa ett mera förjigtigt uppförande, men den stora wiljeyttringen mäste uttalas på ett omigfänneligt sprat. Englands sympati är med Polen. Liderna förändras jamt wi och wåra förmögenheter med dem. Det är omöjligt att ej minnas att det otympliga rysta riket annu ide hemtat sig efter Krimtrigets stöt ... Czaren borde I tid taga råd. Han fan annu genom en högsta anstrangning af råttwisa göra hwad fom är rätt och göra Polen fritt. Om han ej gör det, ma han taga fig till wara för obefogade räd: gifware och för de daraktiga statsman fom funs na söka öfwertyga honom, litasom de öfwertys gade hans far, att Frantrike oc) England ej skola handla gemensamt. Kabinetterna kunna wara af olika mening om eu not; hr Drouyn de Chuys och lord Rusz fell tunna möjligen ide följa samma politik i samma ögonblick. Kejsaren kan ej öuska krig, och säterligen skall lord Palmerston etter fil fen engelst minister som helst alltid göra fitt bästa, för att afwånda det. Kommerssella in tressen tunna råda till fred; oc) nationer, lifas som individerna, ledas i allmänhet af fina ins tressen. Men den allmänna meningen i Cnge land och i Frankrike är den wertliga juverånen, och nationerna och deras meningar beherrsktas ofta ännu mera af passionen än af intresfena. Wi strifwa allwarligt för fredens fat, då wi gifwa fejfarens af Ryssland rådgifware denna warning, Bewiset på hwad wi säåga innefattas i dagens redogörelse för mötet i Guildhall. Detta möte petitionerar hos parlamentet att afbryta de diplomatista förbindelserna med Nyfland, och förtlarar att det förwertat all rätt att besitta Polen. Dessutom voterade mötet en wältalig adress till polackarne, hwari den sak för hwilten de strida på allt fött gillas, den Högstes wäljignelse nedkallas öfwer dem, samt det förklaras att mi på det ifrigaste bemöda oss att göra allt hwad wi funna för att Hjelpa och bista dem. Ett stort folk kan ej föra detta ipråf, utan att itläda fig ett ganska swårt ans swar, och om wi rätt tolka dagens tecken, är den engelska nationen ej blott redobogen, utan längtar efter att göra det. På detta stora möte woro pärer och medlemmar af underhuset, pres ster och aldermen, sjömän, krigare, handlande, stadsinnewånare od) män af alla ständ närvwarande. Deras röst mar enftämmig och högljudd; och en wältalig för af sympati uppstämdes jemte den af Englands qwinnor, uttryckt genom Flo rence Nightingades milda och alltid aktade jtäms ma. När mån och englar tala, så tillkommer det regeringen att lyda. Jngen minister skulle wåga inkasta sitt land i krig blott derföre, att hans personliga känsla drifwer honom dertill; men det är någonting helt annat om nationen wisar en icke oberedwillig lots den kurs han skall styra. Det will synas fom om engelsmännen beslutit fig för kraftig handling. Wi skola ej få frig i dag eller i morgon, men wi skola taga steget ut på denna wäg; och ej Hel ler fan det betwiflas att andra nationer ha en lika liflig känsla fom wi af den oförrätt, som begatts mot Polen ... Englands oc HFranfkris es passioner hålla först på att wakna. En storsinnad handling skulle blidka dem, samt tillförsåfra Polen lyda och Ryssland trygghet. Må kabinettet i Petersburg mottaga ärliga råd från uppriktiga wänner och fatta sitt deslut, medan det ännu är 1id. (Aft.-BL) — Filialhanfen iNIUII3 Å RBorlinas Köpenhamns privata lånebank, u relsen bemyndigande att söka få fapital öfadt med en half mi dansk. Ätsigten härmed år att ständ att inrätta en filialbanf i ordf., hr Puggaard, meddelaves aftiebeloppet redan war tecknadt; framlades under mötet, tecknad större belopp. — Af tidningarne underrättas att wi ytterligare fomma att Di förfeln af 5000 tons jernwägsske land. Endast denna lilla införs att staffa landet en ytterligare 600,000 rdr, eller om summan f i silfwer betalas minska den utel stocken med eu ännu förre summ. deremot låtit tillwerka dessa inom wårt eget land der man aj wit tilldelad få mydet jern fom jernwägar skulle funna behöfwa, för betalt till och med dubbla sun man under tiden skaffat uppchå hundrade arbetarefamiljer och per qwarstannat i landet. Följden a införseln af alla slags utländf den, att utländningarne med hiv: större utftrådning blifwa egare a jorden. Med en sädan hushä smålt och stott, är det wisst icke landets sinansiella ställning blir tänflig. (Malme — Uosaliensarne wisa en ma om den anwändes vå andra före war synnerliga högattning, men helt andra känslor. De haswa fö otacksamma göromalet att alltför för egua kära intressen. Först representant inom borgareständet, wallsson, samt ätskilliga professo och nämda stånd, fom med ben wer i widlyftiga anföranden tale linska institutet och universitetsfly dare ha wi åtskilliga brochurer, s mera upphjelpa saken. Twenne ter hafwa behandlat den medi med hwad werkan hafwa mi rei tredje dylik Har nu tillkommit, hu mot universitets flyttning. Boke gerna kallas så, då den innehäller enl. A. Bl., wara hållen i en wittnar om synnerligt god ton, utar och bitterhet utfar mot motionären i hängarne af unirersitetsflyttninger — Burst Konstantin Czartoryf ta danska tidningar, på återresan besöka Köpenhamn. — Jönköpingsbladet berättar e ten Sparre, f. d. underlöjtnant I jens husarregemente, nyligen till ingifwit cessionsansökan med up summa på omkring 2 millioner gängar på ett belopp som i jem alls ide förtjenar nämnas. — Afilidne fältprosten ofm kyrk gerup, innehafwarer of Carl d. X Olof Henrik Lundius, wor född 1787. Fadren, då regementspastorn portens regemente, sedermera lyrkt dala, Joh. Lundius (död 1798). fändrik mid Landtwärnet i Maj, I och kapten i Juli 1808, deltog lriget mot Ryssarna; Prestwigd i Maj 1811, regementspastor wid Skånska Jufanteriregementet 181: regementet under fälttågen i Tys rige; kyrkoherde i Sallerup 1831, kyrkoherde i Brågerup och Nevitsl trädde 1844, erhöll Carl Johansi död den 26 Mars 1863. Gift 1856; 9 barn och 9 barnbarn I nom. — Han war, såsom wi tro sterlige innehafware af Carl Joha — F. d. landshöfdingen i W län, öfwersten L. A. Prytz har ef gars sjutdom i lördags aflidit in är gammal. Den aflidne, fom m den 30 jan. 1792, ingick tidigt så Wermlands regemente, blef kapter läns regemente 1827, chef för söd 1229 FHf: 13