ej inträda i huset, han ville ej hvila ut, ojheller äta, han bad bara om ett glas vatten med socker, och Martha måste stå förlägen derosver, alt hon var oförmögen att bjuda just detta, emedan ingen bit socker var till finnandes i hela deras hus. Ni ser, farbror, vi äro ganska fattiga!? sade Edvard med ett skarpt löje. Dumhet!? ropada Peter glådtigt. ?Vi hafva intet socker, men vi hafva honing, och det skall Martha blanda i vattnet. Kom bara, broder, kom in i huset!? yN-ej, låt oss vara här under linden, broderv, sade köpmannen. Min tid är kort och afmätt, och jag måste genast vanda om igen, för att åler resa hem. Mina många affärer tillåta mig ej att längre aflägsna mig från mitt hus. Också har jag rest hela nalten och halfva dagen, för att så fort som möjligt vara här, och så fort som möjligt återvända tillbaka.? PAck, sade Peter bedröfvad, ?det är således bara en affar, som förer dig hit. Du har icke kommit, för att se din gamle bror och hans barn ?? vJjag har kommit, för alt se dig och, framför a!lt, for att se din son,? (Forts.)