Helsingborgs-Posten – 27 januari 1863, sida 2

ångaren ÅLhode Jsland, från Fort Monroe d. 2) Dec. om ejtermiddagen. Besättningen utgjorde inalles 63 man. Sjön war lugn och glatt fom en fpegel; wädret warmt och vehag: ligt, och allt lofwade en behaglig färd. Då natten som gick alta till kojs, men nu lärde man känna werkningarne af den innestängda luften. Skeppet hade i Wajhington fått vlåsmafliner insatta för att tiuwågabringa den i hög gra d. rrr iyr gå förbattringen i ventias tionen. n sörolef emellertid 2 ängd och war attan odraglig, men med undantag haraf war ingenting, fom jtörde första nattens vo. Najta morgon war wadret utmartt wackert, men med eu lätt oris, jour mar jemt itarE nog att kasta små böljor upa mot forn Saledes blef det ful onsdags eftermiddag då himlen blef öfwerdragen och det sag ut, om wi stulle fa deg Mort derefter flirgrabe sis uter jöv: arne och man teodde nu att man hin. e få godt wäder pu hela den öfriga vejan. Men sednare pu eftermiddagen hän mot tl. 5 begynte det att btuja upp. Kiockan 6 woro wi S. S. W. fr. Hatteras fyr, sedan Kap Hatteras war ans gjord; blåsten till 100, men det war intet som tydde på storm. Det bläste frislt med tilltagande bris och änskönt der i wefter wisade fia tecken till, att den äter wille lägga fig, tilltog den ånyo hänemot tl. 8 oc steg inom nagra minuter till en orkan of S. W. med regn och swår siö, fom kastade böljorna mot tornet med en fadan kraft, att skummet stod 30 —40 fot högt i lusten. Hwarje bölja spolade hän öfwer dacket fran stam till fram oc strömmade ned genom alla öppningar. Efter en halftimmas förlopp upphöroe reguet, men stormen rafade endast fa mycket wulosammare. Wattnet börs jade tranga in i steppet; man wiste i början ute vatt hwarifran. Wid nårmare undersölning wisade det fig, ott det fom in framijran och tiltochmed i en betydlig mängd. Steppet hade frungt sig läck mid den waldsamma rörelsen. KI. Å om aftonen blefwo pumparne sattu i rös relje. J början fingo de jnart bugt med det inträngande vattnet, men efter en half timmas tid tunde de ej mera an jemt hålla det stangen. Drtanen tilltog jtändigt och Monitor marade och stälfde i alla fogar. KL 1711 anmaltes, att pumparne icke mera kunde råda på wattnet och fän ninuter derefter rapporterades att det snart fule nå elden under pannorna, DÅ det nastan yn afgjordt, att sleppet skulle sjnal a inom en half timma, gafwos nödsignaler. Åöda, hwita och bla ralet ev siickades i luften och besbarades från Rhode Jsland. Man fann, att det mera kunde wara fraga om att räboa fartyget utan blott om att fralsa lifwet. Den eng af trossarne, hwari W J. hade Me på släp, hade sprungit omt ring fl. I. Genom roparen under rättade man ky. J. om, att man war i jun kande tillständ oc med sällsynt mod och rasthet träffade man på sistuämnde skepp anstalter till att lemna Hjelp. Barkassen dlef fatt i maart net; det mar ett nästan dumdristigt söretag. Barkassfen, fom än syntes på toppen af de ofanuts liga böljorna, än förswann för blicken, som om den war begrafwen i djupet, närmade jig rastt Monitor. Den aterstaende bogfertrosjen kapas nu, för att icke hindra baten i dess rörelser, men olyckligtwis kom Åp in i hjulet vå dihode Jöland, en teml. stor örlogsangbat, och denne rifwer in på Monitor. Bartassen befinner sig mellan degge angbåtarne och synes inwigd