Riksdagen— Rilets ständer har dett 20. warit kallade till plenum plenorum, derwid de till en början fingo genom jnstitiestatsministern mottaga res geringeus swar med anledning af de uf dem wid denna Hi tsdag bessutade grundlagsföräns dringar. Bland desfa ha blifwit bifallna, och sålunda blifwit grundlag, följande förslag: att till lärarebeställnina gar och öfriga tjeuster för slöjd och skön konst äfwensom lätarevefatts ningar må kunna utnämnas andre än befännas re af den rena ewangeliska laraon( 28 -4 N. F.); att jemte städernas borgerskap öfriga wals berättigade inwanare i städerna ega deltaga i wal till borgmästare (31 I Å. F.); att deu till tronföljden zärmast berättiga prins, om han är myndig, ma sajom ot med fomungstig makt och myndighet föra rvitsstyrelsen då konungen refer utrites eller är få sjut att han ide ritsstyrelscu wardar ; att i 85 g MM. F. 2 Förordning om en allmän trycfrihet utbytas mot ordet trydFribetstörproming att i 90 F N. orden: än denna grund lag boistafligen sörestriwer, utbytas mot ors den: än grundlagarne bolftafligen förestrifwak; att riksdagsarfwodet äfwen sör bondeitändets fullmäktige stall bestämmas före walet: att innan borgares och bondeständens tal män äro förordnade, föres ordet af den ledamot, som de flesta ritsmöten bewistat och, i fall detta gäller om flera, den bland dem som till lefnadsäldern äldit är; att ur 30 H Å. O. uteslutes hwad der före kommer om förstärkt statsutslotts rätt att afgöra bewillningsfrägor; att motioustid inskränles till fjorton dagar efter afemnandet of den forsk. propositionen om statswertets tillständ och behof.