Helsingborgs-Posten – 22 januari 1863, sida 1

Helsingborg. — Från de 5 landtwärnsmän, hwilla af Cfarpskfyttekaren i Helsingoorg erhöllo gratifi: tationer, hafwa quitto ankommit, som intyga att medlen i Julhelgen blifwit dem meddelade, och de hafwa samtliga anmodat Redaktionen att till Helsingborgs såarpssyttekar frambära deras hjertliga tacksagelser för de wälkomna och fris kostiga gäfworna. (EN) — Den radikalaste bland hufwudstadens tidningar Frihetswännen uttalar sig om det hung liga representationsförslaget på jöljande sätt: Den 5 Januari 1863 skall alltid blifwa en minnesdag i Swerges häfder. Det war nämnde dag fom Carl XV beslöt, på tillstyrkan af sin justiticstateminister frih. Louis de Geer, aflata ex uppmaning till ritets ständer att afträda från sitt flerhundraäriga wälde och äterlemna åt foltet den makt, som detta warit deröfwadt alltsedan allshärjartingen kommo ur bruk och de mättiga adelomånnen och presterna mid herredagarne förctogo fig att utöfwa solkets gemens samma myndighet, den de dock sednare under folfzfära regenter slutligen måtte dela med jig åt föpstadsmän och den fria besutna allmogen. Den 5 Januari 1863 skall beteckna en stor historisk wandpunkt i det gamla Swerges öden; ty ingen fan nu på allwar befara att det fram lagda fongl. förslaget till ny riksdagsordning skall dela sin föregangares af 1848 öde och i afgörandets stund förkastas. Deremot tryggar folkets numera allmänt wäckta medwetande om behofwet af detsamma; deremot betryggar äfwen detta förslags egen bes skaffenhet, då det med werklig statsmannawishet gör rätt åt alla, fom funna tillräknas deltaz gande för statsangelägenheter. Det liksom låg något i luften, då detta förs slag i riksstånden upplästes, fom lät en känna att det ffall emotstå alla sönderslitningsförsök och slutligen blifwa den grundlag, genom fwilkeus tillämpning det älskade fäderneslandets framtid skall beftämmas till on lärorik och omät: lig utweckling af af alla de goda frön en gif mild försyn nedlagt uti mårt Swerge och hos fotf, till manlig dugd, fosterlandskänsla, broders kärlek och sjelfbestånd i all andlig och lekamlig måtto. Med bondeständets bijallsrop, när upplöss ningen of förslaget och skälen för detsamma slutade, tolkades lifligt den fönfla of tacksamhet och tillfredsställelse, som fyllde alla sannt swenska bjertan, emot den konung och hans rådgifware, som på detta fött dragit försorg om betryg: gandet af follets wälgang. Må wi då hwar och en i sin ort wisa oss detta wigtiga ögonblick och med mogen insigt, orubbligt allwar oc öfwerwäldigande beflutsamhet gå att gifwa detta lagstiftningsarbete sin helgd och fin gällande kraft. Det tillhör wårt folks nuwarande ombud att i en grundlagsens lig ordning bereda det den stadgade betänketiden till nästa riksdag; men det tillhör äfwen dem, och dem i främsta rummet, fastä n också föröfe rigt hwar och en ibland oss, att under denna tid wäcka, sprida och i wära medborgares uppe fattning införlifwa känslan af oc insigten om denna grundlagsförändrings höga nytta och oafwisliga nödwändighet. Om detta göres med lifligt nit och innerlig öfwertygelse i hwarje stad och hwarje härad, ja i hwarje focken, så skall i afgörandets stund seger kröna ansträngnin garne och Carl XV:s höjda fana föra oss och wårt land till styrka och ära. Lif och arbete derföre i hwarje wrå af landet för konungens förslag af den 5 Januari 1863! — I Frihetswännen läses: De uti orterna företagna kommunalwalen hafwa i allmänhet, men synnerligen i städerna, förewisat ett refultat gynsamt för hwarje samhälles förnäma werld, om man få får uttrycka fig. Knappastn gonstädes har man observerat, att en arbetar: i detta ords hwardagliga mening blifmit anförtrodd det wigtiga nppdraget. Också hafmwa flerestädes högljudda klagomäl försports öfwer den penningemåttstock, som ligger till grund för röstfälten, och som wi bellagade och bekämpade medan ännu dessa lagar blott woro förslager, men som wi måste finna oss i tillswidare, tills reformer i detta afseende funna hinna genom föras. — Rankträirolfo Wj ha att mutala