Helsingborgs-Posten – 22 december 1862, sida 2

hans ungdom är kanst mundre ocomt för all: mänheten. För omkei 3 70 ur eller få der sag säl ofta pu Fanbou: 0 Cuinta ÅAntoine, just förbi hwilken den nya boulcvarden stryter, en liten nickarelärling springa med limpottan. Det war Sh blifn vände gencralen och vicekos nungeu, iom salunda nypteådde, med ett fint, dilttugneradt K utscende, oc uj om hobi itend damerna, jom doro mödrar, od sucåorna, fom hoppades blifwa det, yttrade: stackars gosfe, som maste sprun ga med limpottan och ej jar wara hemma hos jin mor, fedan man tagit ifran honom hans sar. Hans far mar vicomte Aler. de Beans harnais, som warit presirent i tonftitnanten och vött pa schavotten. hdsen war den sköna Jos sephine Lurcher de la Pager ie, den tjujande ix colskan, jom fedan blef Örautrifes drottning. Nas dren war död, modren i fängelje, sonen stulle oli snickare, ja wille repudliten. Men Engåne olef ej snickare. Ca dag fick han se gencral Hoche på gatan, prang efter honom och uttrycte jur önstan för honom att ocffa blifw. general. Eugene de B. blef werkligen general, blef till vå med vice konung i Stolien och fader till Swerges mu waronde enkedrottning. Den senaxe, Nichard vencir war en ung bonde gosje, som föddrs 155 1 Trilat oc tom 1752 med högst anspråkslösa till (gungar till tonen, der han först blef anställd i en larftakramhandel och sedan fom tapare på ett wärdshus. Här han jvarat få mytet tillsommans, att han unde resa tll hufwudjtaden, lemnade han Yioucn och begaf sin till Paris, der han c. höll plats sajom typare pa ett tafe på Saint-Denisgatan. OT nom de driäszenuingar, som aldrig utdelas i större portioner än 2 sons pr koas: imatör, lyekades ban sktrapa titisammaus 1900 francs. Nu lemnade fan dit en och sastade fig oförs skräckt i affärerna. Han hyrde en tammare och dörjade att handle mleh talito. Det gict bra Y och han grundlade fnart en stor firma. Ar 17:7 fit han tvcea, att man borde finma wäfwa lita bra i Frankrile pa metanista waf tolar, som i England. Ett par ar derefter hade han en stor favrit wid Jere Sharo une, jajt der Dculevard du P. E. gar fram. Men det är icke nog I dermed, jade Leuoir; mi frola afwen staffa oss bomull i Enropa. Öwarsöre atttid ligga i händerna visametttenarns, de stinnarne? gächard v. stod wal hos te jforen och hade futt hderslegieuen. En dag går han upp till tej: saren. Sre majestät, jade bounullsporvonen, jag tyder wi tunde o: sa bemall i Franki ite. eller för att börja med i S5talien. Rejfaren hade ingenting deremot; bomullsodlingen dörjade och gick lyc kligt. Ir 1808 war L. på höjden of fin ära. Hu sysselsatt? 20,000 kö tare ed hans utg guter gingo till en million francs i måra en. Men jä fom 1514; de allierade infunno fig. Han bewäpuade fina aructare, särfwarude med dem förstaden e:t Antoine; deldelefter uppförd på proskriptionslis:an och stuule fö wisas ur landet, men erhöll dock tillatetie att awarolifwi. Kriget hade ruinerat honom och han og fattigdom 1829. Jnwigningen of den nya bonlevarden egze rum i Söndags. dLejsaren till bäft med pims Japoleon på högra och prins Näm at på den wenjtra sidan samt öftiga förnämiteter utjöljdes omedelbart af kej jsarinnan i wagn, veledsagad af sina hefdamer. DOaf ätligt helsade hon folks ——— — — — — ———— —