Helsingborgs-Posten – 24 november 1862, sida 2

Den 24 November. Rifsdagen, fom under de tre första weckorua fufwudfaktigen sysse jätte I ig med tomma oc fadda formaliteter samt hljättandet af utiiots ten, har nu inträdt i ett ganska wertsamt ftas dinau. Plena upptagas till största delen af mar tioners nåpläsande samt en eller annan distussion öfwer någon, fom anses wara af nägot mes ra framstående wärde. J den mån, fom mar tionstiden skrider mot slutet, tilltaga dessa i antal, säfom synes längre ned i bladet, ebman der en stor del blifwit utelemnade, hwilta liatt hafwa inticsse för särskilta orter. PMied funrers lig spänning afwäntas ren Kgl. propositionen i Representationsförändringen. Emellertid ar man ej owerksam i de konservativas läger och mer eller mindre hederliga och werkande nudermines ringar företagas från detta Håll, Dagligt Allehanda, en tidning med den meft eloftifta tens dens och fom ej blogs att wända tappan fer gånger i medan, utgör naturligtwis deras or: gan. Ester att under förra ritsdagen på mång faldiga fött hänat representationsförslagen, fars lade den hastigt om, då ben sett dem utgöra en heta folkets innerliga äsigt och mening. ÅNu åter Har den i fednafte numren upptradt i fin förra taktik oh sökt att införa split och söndring inom borgareståndet, genom twetydiga infunmas tioner mot rådman Biörd, ståndets utmärttafte reprefentant, sasom den der i förening med Sparre och Bildt skulle inträda i en mintfter, sedan den nuwarande afträdt. Planen är nas turligiwis den, att inbilla borgares och bondeftåns den, att konungen är afvogt stämd för en res presentationsförändring, att göra Louis de Geer miftäntt oc splittra borgarestandets majoritet, som undanskjutit jernwägsfrägan och fatt repres fentationsfråg an i sörsta rummet. Junterpars tiet fon ej utan grämelse fe, att det fynes mar ra allwar med störtandet of deg tära privilegt um, sjelfstrifwenheten med alla deraf följande fördelar. Hwad wärdet af de motioner, fom mädts, beträffar, äro flera af framstående beskaffenhet. Dit höra Dalmans om upphafwandet af bys sattningsrätten och om oäkta barns arfsrätt. Denna senare motion, fom ofta warit föremål för Ständernas diskusfion, har hwarje gång fal lit, hufwudsakligen till följe af motstäånd från Adeln och Presteständet. Men, hoppas wi, af wen den dag skall randas för dem, då de skola inträda i andra mennistors rättigheter, oh ej, såsom nu är fallet, anses owärdiga det, fom alla öfriga äga Widare Renstroms motion om räntans frigifwande, Brakels om reorgas nisationen af flottan, en motion, som enligt ett yttrande på riddarhuset, egentligen lärer utgätt från Prins Oscar, Jonas Änderssons om ljatsftyldighetens stiljande från jordoruket, m. fl. Jnom bondeståndet har wisat sig en ganska tydlig animositet mot presteståändet. Så wid Odelbergs om ändring sättet för fungörels sers upplasande och senast wid Rofeudergs om biftopsfirudoens aftäggande. Härom berättar Af tonbladet: En evisod, fom förtjenar att tagas wara på, tilldrog sig i gardagens plenum uti bondeständet. Di nemligen Kofeuberg från Skåne, bland anz dra motioner, äfwen wackte den, att begagnans det af biskopsskruden, såsom en qwarleswa från den katolska widskepelsen, måtte afstaffas, uppe stod Mengel och förklarade att han ansäg frå