Helsingborgs-Posten – 17 november 1862, sida 3

Små bref. Medlersta Swerge har i degsa dagar firat en fest, siönare och herrligure än de fejter, hwari man glåder fig öfwer en ficndes neterlag, öfwer att hafwa necergjort tufentals fiender; — en sådan är barbarismens se ger, ett bän öfwer menstligheten. Har är det mensilighetens vis umf öfwer den döda naturen, snillets, idoghetens och samdrägtens. Konung och Ständer hafwa sölits åt och be wittnat frulterna af hwod endragt och harmoni sunna aftadtonna och wisat efterwerlden, att landet star wål, då folk och tonung rida hwalandra handen till nyttiga och sosterlandsta före tag. Att genomgå alla de lögtidligheter, fom tillsiällts, de fester, fom gifwits, de utmärlta avs rangementer, som Göteborgarne med lika stor mat, fom fritoft stig abet anerdnat, siniule blifwa alltför widloftigt oc) är redan til stor del ber lant för allmänheten. Dien hwarje sak Bar två sidor en allwarsan. och en gladtig och yfter, cd) det äv från denna senare, som wi wilja göra en liten ejterstörd. Vetande beskijwer lapt. Fu afresan från Stockholm på följande fått. Emellertid ba de resande utan swårighet armörgat sig fram d land de 2000 ästädarne, samt intagit fina resp. plats ser. Jag fon ej neta ixasi Ericsson min be undran för hane owanliga förmåga att ordna,