Helsingborgs-Posten – 14 november 1862, sida 2

Ja, men det synd, sade friherrinnan medlidsamt; ?min sann skall icke jag taga henne ur hennes villfarelse.? YNej för all del gör inte det, då blottställer du ju mig. Ja, men är det är rätt, frågade hon allvarsamt, vatt låta henne bli on skott-tafla för deras gyckel?? Jag har gjort hvad jag kunnat; jag har sagt henne att det var skämt af min man, och bedt henve afstå från sina lärda samtal med min bror, men hon tror dem mera än mig; och söta Octavia,? tillade hon, i det hon lade vigt på orden, när man hunnit till tjugoålta år, så bor man val ha så mycken erfarenhet, att man ej blottställer sig sjelf för alt blifva ett åtlöje för andra. — Nu skola vi tala om annat. Ack, måtte du trifvas här.? Ja, det hoppas jag,? sade friherrinnan, i det hon besvarade hennes handtryckning. llar du något arbete under händer? vJag har just nyss slutat ett, för hvilket jag har fått — gissa hvad? 7300 rår ?? )Nej, 1000 rdr, — och du vet att det var en gammal fröken N., som förlorade sitt lilla kapital genom min mar, och dessa penningar äro redan placerade för hennes räkning — och det är för henne jag skrifver.? oMen 100 rdr banko äro otillräckliga för dina öfriga behof, och dei är hela ditt öfverskott sedan du betalat för dig ho3 Xx Jo, det räcker visst. Tror du att jag hvarje år depenserar denna summa på min garderob? Jag har tagit för princip. att alltid vara svartklädd och detär mycken besparing.