Helsingborgs-Posten – 14 november 1862, sida 2

barn. Karna mar i hafwande tillständ. Yi fen äro införda till Anatomisfalen Här i fta den. — J en korrespondens från Stockholm till Handels-Tidningen läses: Ni wet att ångfregatten Vanadis denna foms mar gjorde en kryssning i Nordsjön. Den mar ny och Hade just fått in fin ångmaskin, förfärs digad mid Motala werkstad. Kaptenen wid flottans mekaniska kör, Sasse, war kommenderad omdord, egentligen för att under resan defigtis ga maskineriet. Ester slutad kryssning anlöpte fregatten Kristiania hamu för att derifran öfwerföra konungen till Götedorg. Konungen gick ombord. Fregatten stack ut till sjös. Hos nungen wisste att kapten Sasse war omdord, men säg ej en skymt af Honom. Slutligen frå gade H. M:t någon af befälet: — Hwar håller Sasse till? — Han är nere maskinrammet, ers majes stät. Zå nitisk fom han är, lär mon inte få fe honom på hela resan. — Då skall wäl jag taga reda på honom. Och H. Maj:t äntrade ända ued i maftins rummet. Pen ide heller der syntes kapte:i Sasse. — Sasse! Sasse! hwar är du! ropade fos nungen. Kapten Sasse kom fram från någon wrå i masktineriet wid dessa rop. Han war i ffjorte ärmarne, ty det är nåstan få warmt i maskinrummet fom man föreställer sig det i ett wisst underjardiskt rum; Han war ide fri från märs ken af fyrfolen ; han mar till och med litet tal: gig, påstås det, ty af samwetsgrannhet Hade han jelf lagt Hand wid alla delar af den maskin fom war öfwerlemnad åt Hans noggranna pröfe ning. J detta mindre presentabla skick stod nu favs tenen inför konungen. Scenen war ide Gös teborgs briljanta danhall med fin kungliga thron, utan ett sotigt maskinrum med sin tarfliga traps pa. Det enda fom påminte om GötebdorgsJöge tidligheterna mar illuminationen — under ängs pannan. Men konungen blef förtjust öfwer att se en officer sa der nitiskt uppfylla sin pligt. — Det gör du rätt i, Sasse, sade H. Met, derför utnämner jag dig ocfå till riddare af nordstjerneorden. Jag har ingen nordstjerna här ombord, men nordstjerneriddare är du ialla fall, Sasse. Kom ihäg det. Kapten Sasse bockade och bockade der han i skjortärmarna mottog utnämningen i det impros viserade ordenskapitlet. Konungen gick åter upp på däck. Winden blef allt starkare. Den wäxte till en storm. Ej långt från inloppet till Ööteborg beslöts att wända och anlöpa norsk hamn. Fregatten gick in till Moss. Glad att komma ifrån sjön, hastade konungen iland. Suart toms mo stadens notabliteter att uppwalta H. Mit. Konungen uvptackte att en af dem bar nord stjernan. Med fin wanliga liflighet git H. M:t bort tNl denne. — Gif mig hit din nordstjerna ... Ja ja, du skall få en annan af mig i stället ... Jag will bara ha den här för tillfället. Hwarpå H. M:t tog nordstjernan af norrs mannen och lemnade den åt kapten Sasse. — Seså Sasse, nu har du din unordstjerna fom jag lofwade dig. Så der berättar man inom flottan detta dag ——