Helsingborgs-Posten – 22 oktober 1862, sida 1

on 12 Oktob Den 2:2 Oktober. J wårt förra nr yttrade mi något vm skandalpressen och om det ide för mycket tröte tar wåra läsare wilja mi såga anun nägra ord i tetta umne. Ingen fan mul tro oss mena, att den jom intager en högåe ställning i samhallet eger rött att i strudd af denna stallning handla sämre an den ringare lottade. Twar tom han ur jnarare of fin ställning förbunden, att werka för tet allmänna besta. Ju högre han star, defsto mera har man ratt att of honom wänta rågot. Den fattige oc ringa har intet att gif wa, ingen hör hans röft, hans ord tillwinna jig ingen uppmärlsamhet, hans handlingar och stäfwanden funna ide tilldraocga siå mangvens blickar emedan han stär loxr oh maSssan will stada uppåt. Ett ord af ven rie och mägtige wåger deremot turgt i wägsauten. Tet ar derföre ide nog att jan sweper fig i matligderens tappe oc gör hwarten ondt eller gort. Han bör, om ban rutt uppfattar fin ställning, göra jig den wårdig och fig sjelf förtjent af det fame hålle han tillhör och i samma mån mera, ju mer detta behöfmer goda esterdömen och fraftiga handlingar. 3 detta fall utöfwar skandalpressen ett högst skadligt infivtande. Prången med både förmår ga och wilja att werka för det allmänna har ide lust eller nog kraft, att wilja blottställa sig for en smädestrifwares grofheter oc hån, om var råfar hyja olifa åftarer med denne om med len. Man fon ide förtänta någon denna ffyggs het. Det måste wara obehagligt att ffyldra i allmännare blat, falskeligen framställd sasom det