Helsingborgs-Posten – 17 september 1862, sida 2

2 . )tUtOtt, TVI sttitrtec Hl? göra swar på sednare delen af frågan. litfondbet. Frankrike och Italien. kagneronnieres will, enligt sitt 3Z:dje bref i romersta frågan, i va Jrance, hafwa fame maniallat en tongres fom skall öppna fina fon ferenser på följande basis 1) Italiens delning i tre fonfedererade stater; 2) lejserlig fransk gas ranti för det af staden Rom och den heliga jtadens patrimonium bildade territorium; 3) Neservation af påfwens fuveränitet öfwer Marler. na och Umdrien och af en tribut, fom skall Setas las, of inkomsterna af dessa provinser, hwars sörwaltning öfwerlemnas til en af de italienska suveränernå; 1) Öfwerensstammelse i militäristt, diplom atistt oh jnridisct hanscende samt i tull och manta ifenoet för alla Jtalicns stater. Wiz dare slulle eEsterrile dibehälla enetien, fom ide ivatages i statssöroundet och hufet. Savoyen ifall bibehälla de territoricr, fom för närmarans de innchafwes med undantag af Reavel, fom ifall hafwa en annan suderän. Här detta är årrangeradt lemna fransmännen Rom och ftors makterna skola förllara en kränining af det ros merska området för en casus belli; skulte dere emot hwarken päfwen eller Victor Emankel wilja gå in härpå, få mm alles status quo till dess de tommit på andra tankar. . Vagneronniere förklarar att han ej gör ane sprar på att wara en tolf af den fran sta rege llihet med den betanta lejserliga projectet till ou italiensk tonfederationastäat att smar ej fiulle fins va fig öfwertuard om, att han är inspirerad från allerhögsta oet. Åtalien. lör nt Sudeip. Belae har mottagit den directa före llaringen från Ya Sxecica, enligt hwilken det stall wara nödwändigt att Gariö. , Cl Dis fot am puteras; men dröjes med att da till denna utterlighet på grund af patientens swaghet. — Det betraltas nu sasom agjordt, att genucralamnestien för Garibaldi och hans ftallbröder stall blijwa utfärdad i anledning af prinsessan skri 1074 Pias förmälning, faftän Cialdini säges med stor haftighet hafwa fatt fig deremot. Hannover. 4 Katechesfrägan har bar aflösts af en slandal bistorla, nemtis. at: fal hefoch resemarskalle generalmajoren v. Hedemann, emot Titt heders som pant, romt. Han nunisstänles för ett do P cit af 95,00 Tylr i dro: ningens Chatulllass hwilken han förwaltad. — Han efter spana och lärer un redan wara gripen i Hamburg samt åter transporterad till Hunnoder. AN Eelegrammer. NEnrin d. 11. Ryttet om ett nytt län är ogrundadt. Förmodan att amuesti skulle meds gifwas blifwer mera allmän. Berlin d. 12 sept. Under fortsättande af discusfionen ang. militivbugeten förfwarade Latow armsreformen. Finansministern förklarade ett aterwandande till 1839 för omöjligt. Regeringen, tillade han, Hade ej något emot att den sednare bewillningen blef gifwen i form af indemnitet. Reichensperger wille, att regeringen siulle fordra en indemnitetsförtlaring. v. Binde war bestämd för armereorganisationen med två inig tjenstetid, men tadlade Etevnseitungs ? mudgetetbeorier. Gneit war för kommisfionens tslag. Årigsministern förklarade sig wara emot en twåriga tjenstetiden och att förkastandet af udgeten ffulle borttränga regeringen från def örfattningsenliga stallning. Enskildta medtems naraf wenstern skulle regeringen då wara beredd att töta. J slutet af fitt föredrag bestred han )owerbecks yttranden, att der war en llyfta mellan borgarestandet och arvmden. London d. 16. Enligt Mdvatifer har Gadaldikfomitcen till öfwermorgen sammankallat t möte i London, för att gifwa sympatierna tr Garibaldi ett offentligt uttryck. Newyork d. 6 sept. Ryktet förmäler att de ufedererade marschera not Harpers Ferry och t slag har egt rum mid Poolesville i Mary ve nd. Ulnionstrupperna hafwa utrymt Ågduia I til reck. megeringens embetsmän i Wafdingz — n wäpna sig. 2—