Helsingborgs-Posten – 15 september 1862, sida 2

9:de Allmänna Landtbruksmötet i i Chrijtis austad (Forts. fr. fo no) Den andra frågan i ordningen war program mets 7:de fräga: Böra prowinsens husHållsfällfavr wide taga åtgärder till wäckande af hågen för skogars plantering och wärd; och om få är hwilka å:gärder kunna för andamålets wins nande anses wara mest lämpliga? Ä Frågan inleddes af inspektor Essen med ett föredrag från talarestolen. Han fastade uppe mär isamheten på den allmänna tlagan som förs fpörjes öfwer stogarnes 3 förfall och nedhuggande, afwensom på den mangd jord fom för ju fterilits och ofrultoarhet ej fan dära någon säd, och wore jäle des endast anwändbar till jfogsplantering. Första delen af fragan ansag talaren ders för böra befwarus med: ja. Hwad sednare des len af fragan widfommer, ju ansag tal. att det örsta som bör göras är spridande af upplycgz ning och kanskape er; men detta model wertar förit efter decennier. Man maste derjöre afwen uppsöka andra medel och oland sadana namnde talaren lagstiftningens ingripande i stogsfrägan. äfwen premier trodde talaren skulle wara af nytta, om de nemligen utdelades för en och fam ma på antering fiera gånger t. er. Invart tionde ar, till dess frogen uppnått en wiss ålder. Herr Stogsförwe Utare Litter åberopade de betydliga framsteg wårt landtoruk gjort under de si ta 20 a 30 åren, hwiltet talaren ansag härleda sig fran den baforg med hwilten staten omfattat denna näringsgren. Wi hafwa nu twenne landtorulsinstitut och öfwer 20 skolor, af hwilta fiera under årtionden warit i werkfamhet, oc dildat kennige för landtorret nytz ige män. En betydlig literatur bidrger att wäcka och underhalla intresset och landtruföins geniörer, dessa kolportörer för wetande Ilandtkrutet, fom genom råd och dad hafwo ridragit till tufentalstunlands uspprdling oc ämamålsenliga behandling, hafwa wertat oändlig mycket för dem som falnat underwisning frar annat häll. Tal. nämnde att fiera tusen tunlavd wats tendrankt mark i östra delen af Skåne ännu slulle ligga obrutade om ide dessa rådgifware sunnits. Detta alit antog talaren bewisa att landtorukslarowerten och kunnige rådgifwares werlja nhet warit en mö älsignelje för landet. — Den del af wårt lands jordyta, fom fon ans wandas till jordbruk utgör dock blott 10, då so deraf af naturen äro beftämda för ftogstultur. Man måste derföre förwånas öfwer den ringa werksar nhet man utwecklat för spridandet af funjfaver i stogsstötseln. — De medel talaren förestog för upphjelpande af stogsstötselt wore de jamma fom blifwit anwända för prdobrus kets upphjelpande, neml. nödiga skolor oh läro wert, populära skrifter och kringsändandeaf Hun: nige skogsmän. (Ånts.) — ——————