der sadren före honom gått! Förlåt mig i min bedröfvelse, mylord, ty, såsom en i huset gammal trogen tjenare älskade jag min herre af hela-mitt hjerta! Ni är nu herre här, ni, den nye lord Anuesley! Tillåt mig alt jag infor ers nåd frambar min vördnadsvärda hyllning, och förlåt mig om jag ej med så gladt hjerta, som jag borde, förmår att göra det, ty jag har förlorat en god herre! vpu skall i mig erhålla en lika god herre. sade sir Thomas, den nu blifvande lorden af Annesley. Den gamle tjenaren svarade ej, utan bugade sig djupt och lemnade husets herre i sin enslighet. Nu kunde denne lemna fritt lopp åt sina känslors utbrott och afkasta den mask han så länge burit. (Forls.)