Helsingborgs-Posten – 18 augusti 1862, sida 3

— Ny titel. I ou tidning i Köpenhamn läs ses bland anmälde refande: Wonugl. Skarpskytten Herlin från Etedhdolm. Ne Sjelfmorden i Frankrike. Tidningen Monde gör följande anmärtningar wid bevuls ningen of sjelsmord fom begåtts i Frankrike: Öm det finnes något brott som är egendom ligt för sammanlefnaden i en stat, hwelken är på försall, få är det obestridligen sjelfmordet. Det är ju få naturligt för menniskan att lefwa! Förr i tiden brännmåärtte logen sjelsmordet får fom ett ohyggligt brott, men de tätt och ofta inträffade fallen af detta brott ha förorsatat en förslappning i lagstiftarens åsigter. Hwad fäga of statislikerne rörande detta brott? Jo, de får ga, att under loppet af 32 år, från 1527 till och med 1858 ej mindre än 92,662 sjelfmord blifwit begångna i Frankrike eller i medeltal 2,895 om året. Antalet of män fom dödat fig sjelfwa från år 1836, då de började upptagas i räfningen skiljda från qwinnorna, uppgår till 56,563 och antalet qwinnor till 13,548, säledes i medeltal pr år för de förre 2,159 och för de sednare 807. Denna stora skillnad fon förkla ras derigenom att qwinnans känsla är mera mot taglig för religionens sanningar än mannens. Genom officiella rapporter har ocsa blifwit fon stateradt, att i de provinfer, der foltet är veliz giöst sinnadt, förekomma minst sjelfmord och att proportionen stiger ju mer man närmar sig Pas ris, der antalet är störst. Det är förfärligt att betrakta den ohyggliga progressionen af fieljmorden under tidsperioden. 1827--1858; år 1827 war antalet 1,512, år 1858 uppqick det till 3,050. Det har mydet riktigt blifwit anmärlt, att revolutionära tider i ymnighet framalstra motgångar, lidanden och olyckor, fox ofta Ha