Helsingborgs-Posten – 18 augusti 1862, sida 3

lågo i fin djupaste sömn, warade det icke fullt tjugo minuter förrån dragonregementena stodo 1554 slagfärdiga och beredde att göra. ins uga. Mires har förlorat en process emot actionås rerna i Marseilles hamn. Förlusten utgör en bagatell — circa 5 millioner. Enligt underrättelser från Vera Cruz hade general Lorencez ide blifwit angripen sedan fåfts ningen wid Borrego; han förklarar trupvernas helsorillstånd för godt, och hade Han blifwitr försedd med proviant. Det försäkras att bes folkningens stämning betydligt förändrat fig till fransmännens förmån. J Vera Cruz ras sar gula febern. Euglaud. Ett blad i Liverpool meddelar, att det under sednare tiden blifwit en mycket bruklig industri, att borra gamla uttjenta fartyg och låta dem gå till botten ute i öppen ssö, för att dymedelst ärkomma de höga assuransbeloppen. Ryssland och Polen. ÅÄrsdagen aj Polens och Lilhauens förening egde en demonstration rum i Watschau. Flera dagar förut hade man utdelat plakater, hwari befelfningen uppmanades att fira dagen förs medeist sorgterägtena bortläggande. Uppmaningen efterkoms. Strax om morgonen sägos frumimmerna af de lägre klasserna i ljusa, brokiga klädningar och smyckade med blommor. Frampå förmiddagen slöto sig medelklassens qwinnor fill demonstrationen i hwita eller ljud: färgade klädningar samt prydda med trefärgade fokarder och slejfer, och om middagen och efter: middagen hwimlade gator och Promenader af damer af den fina werlden i hwita klädningar. Butiker och bandelskontor woro öppna, men handiwerkarne höllo fridag, många embetsmän blefwo borta från byråerna och domstolarne höllo ide möte. Många arresteringar lära hafwa tat rum. Den sist gripne lönnmördarens namn säges wara Ludwig Ryll. Han år förd i Polen 1844 och lefde nu i ytterlig fattigdom, men hade förut, såsom föräldralös, warit upptagen i huset hos en rik godsegare, hwilken dod stiljde fig wid honom vå grund af bang simpla upps förande. Stalien, vAugsb. Allg. Jeit. forifar i sina italienska forrespondenser all hänsyfta på, att de franska och italienska regeringarne spela under tåde med Garibaldi. Denna tro lår också wara rådande hos en ftor del af den lägre befolfs ningen i Jtalien. J et i Milano utkommet flygblad heter det: Waren obekymrade, ty Garibaldi är i detta nu mera ense med wår gode konung än någonsin förut. Alldenstund wårt konungarife år erkändt af få godt fom hela werlden, och då Victor Emanuel således ide sjelf fan gå till Rom och ännumindre örps pet gifwa sitt samtycke till att några af hans undersåter begifwa fig dit med wapenmakt, få war den närwarande fombinationen högst nöds wändig för att ide kränka diplomatiens tradis tionella lagar, men likwäl kringgå dem. Glåds jens derföre. Når Garibaldi stär framför Roms portar, will Victor Emanuel sjelf, i förening med fin högsinnade allierade, uppfordra diplos matien att afgifwa sitt votum å en for euros peifk kongress till slutligt afgörande af den res merska frågan i intresset af mär heliga relis ——