Markis d-Ärgens räckte honom bilden och La Pierre höll den fast mud sina starka hander. Förlrällligtl ropade markisen. ser ni, min dyre marskalk, att jag hade rätt. Nu ser man porträttet i sin fulla glans. Kom blott hit har och se. Ack, aldrig har man kunnat finna elt porträtt mera likt än detta. Ser ni hvilket underbart ljus i dessa ögon, de se på en såsom vilja de utgrunda ens hjerlas innersta tankar, och min själ uppfylles framför detsamma af kärlek och glädje.?