Helsingborgs-Posten – 20 juni 1862, sida 3

guld på svart sidensars, insattad uli en i träd utskuren bred ram; på venstra armen hrilade en stor låda. Ett charmangt arbete!? utropade den unga friherrinnan förtjust. vhet medgifves, menade en gammal rik förnäm matrona; men hvilken galenskap att förfärdiga arbeten, som omöjligt kunna betala sig.? ypet var inte så galet heller, ty mina brordöttrar? — menade fröken — hade litet öfverlefvor af sina arbeten som de ej gjorde med och hvilka de gäfvo fröken Astrid. Förlagerna kosta henne ingenting; det är verkligen ett rätt vackert broderi, och denna ramen är ju ock mästerligt arbelad; se på blomsterguirlanden, hvilka fina stjelkar, och de der laggarne på tornrosqvislarne, huru naturliga.? Emellertid hade hon salt ifrån sig skärmen, placerade lådan på ett bord och aflyfte locket; man trängde sig på alla sidor om henne. yDet är rätt gentila arbeten,? sade en ung man i verken, nyss kommen från hufvudstaden. Bland annat befann sig i lådan en fruktkorg af perlor som väckte serdeles beundran. Fröken medger således att det är fröknarne Liljefelt som arbetet allt det der?? frågade ett af fruntimmerna. Ja, det göra de sjelfva ej någon hemlighet utaf,? svarade hon; ramen har den döfstumma arbetat — det är ju märkvärdigt, och den der fina lampduken har hon klippt. Det blef allmän lottkastning, sakerna betalade sig ovanligt högt. Just som denna sysselsättning som ifrigast pågick inträdde värden i huset och med honom en vacker man, ännu i sina kraftigaste år, anletet var