Helsingborgs-Posten – 16 juni 1862, sida 2

Gud gifve kapten all den lycka som som milt hjerta önskar! rveten J hvem som nu är egare af det gamla Asplunda? frågade Liljeselt sin hustru och dosser. rkapten Rosenström? gissade Astrid. Ja, ratt sä, återtog salren. Det kunde ej komma i någous händer, hvilken jag heldre onskade detsamma? Nu inträdde alla familjens medlemmar. ffär?, sade Liljefelt, ?får du fornya gamla bekantskaper och knyta nya. Min stackars Antonia känner du val igen — det var di som hade den godheten att från Manilla föra henne hem till sina föräldrar. Richard är förste gesallen i sin fars verkstad — och sin fars glädje,? tillade han, ty han visste all detta lilla ord skulle göra gadt i den föroråttade ynglingens hjerta. Här är min andre gesall, min brorson Goltlieb, en rask pojke; om du vill examinera honom skall du få höra, att han hvarken i historien eller geograsien kommer på vitlostråt, fastän han ar elt duglige snickäreamne. Lilla Elva har ju vuxit betydligt på det hör året? — Och den här,? han visade på Adelgunda, Yär en liten holländska som betalar för sig hos oss; det är Astrids elev och skyddling. Liljeselt var ovanlig upprymd; hustru och barn hade ej på länge sett honom sådan. Den tanken att hafva gjort hvar man rätt, var den glädjeblixt som slagit ned i hans själ. Familjsadrens rena srojd verkade elektriserande på hans omgifning. yoet är en ganska god teatertrupp som för nårvarande vistas i Mariestad, berättade Rosenström, voch i afton gifves den af Jolin verkligt lyckade pjesen , Mäster Smith eller