Helsingborgs-Posten – 7 maj 1862, sida 2

Himladottren. En skola finnes här på jorden, Hwars lärarinna född är worden J Himlen; kompetent hon är, Ått ständigt underwisa här. Betyget Werldars fader skrifwit, Def klädnad azurfärgad blifwit; Dess blick är lika mild som klar; J wenster hand ett Aer hon har. J högra hen en lyfta eger; Gj någet enda ord hen fäger, Sem ej är godt ech färlefsfnallt, Och alla styddar hon så huldt. Wid lyktans sken hon efterspanar Hwar liten dygd; der fel hon anar Hon breder öfwer dem sitt flor Och helst hen på det geda tror. Med henne mänget syfte winnes, Hen siiftar frid der twedrägt finnes. På egna brister mest hon ser; För sjelfwa brottslingen hon ber. Till andra skolor helsi man hastar, Och hennes ofta nog förkastar; Men öppen deck är hennes famn, Fördragsamhet dess wackra namn. O. wärdes mig ett tum förunna Uti din skola; må jag kunna Uppå mm obemärkta stig, Forstå och efterfölja dig!! Pilgrimen. 2—— —