Helsingborgs-Posten – 25 april 1862, sida 2

)Ja, här är Astrid, och så länge du lehöfver henne blir hon oss dig.? PAck, ack, utropade den sjuka med lästan barnslig glädje; huru god var duej som kom — hvad jag längtat efter dig. ?Du tror ej hvad det kostade på mig tt jag ej först fick komma; men pappa tycte att jag då var alldeles ofverflödig.? Öfverflödig ! utropade hon, ?du öfverfödig — hvem är då behöflig.