Helsingborgs-Posten – 28 mars 1862, sida 3

det akademiska lifwet F) sadant fom det ups penbarat jig och, wi (om ingen annan) måga säga, sadant det måste uppenbara sig i fmås städer och på den basis hwarpa det historiskt, traditionelt och logiskt hwilar. — (De frute ter, fom nu fmåftadssatademien måste (fic!) på grund af sin historiska, traditionella och logiska (fornuftiga basis bära, äro) frolfures i, filisteraktighet, kryperi, slafsinne och des spotism. Det är detta atademiska lif och def fonseqvenser, högskolan uppfostrar — waäl ide mera med karbafen, utan widare, äfwen om en och annan Å. eller S. sfulle försöka att qwarhalla den flyttande medeltidsbusen. Underwisningssystemet i högskolan hwilar på twenne fötter, katekesutanläsningen (all orvens lighet ) och de gamla spraken (de dödas ben). den förra har fått fin dom; men prelaterna och en del af skolans män halla ännu derpå, som på sin ögonsten, dels emedan de erfarit, huru förträfflig denna method warit för att i århundraden fordömma och andligen förslafwa den stora massan af nationen, dels emedan de enfaldigt tro, att katekesläsandet werkligen är nyttigt för befordrande af kristendom och moral, dels slutligen emedan detta slags underwisning är den beqwämaite och fordrar den minsta infigt och kraft wid meddelandet. (Se har en of DO. P:s nätta janningar). De weta emellertid ide hwad te göra (de arma heoningarna!). Kejsar Napolevn Ill yttrade, efter det han kullstörtat den fednaste fransta stats s gen, att han fatt pyramiden på bajen, istallet för att den förut siatå pa spetsen; detsamma ifall jag 5 ) jnart — sa önstar och) hoppes jag — funna säga om nunderwirningens upps och nedwända pyramid i wart land. Eller hwad befaugdare fan man tånka sig än att sätta i barnets hand eu bok, fom behandlar res ligionens och spekulationens högsta frågor (? Haf tad, — du frimodige Ande, för din stöna öckännelse. Du bjelper sjelf rätt lraftigt till att lyfta den slöja, fom döljer ditt fauna mä sendes klarhet. AÅtt lära barnet det, som för ewig salighet är nödwändigt att kanna, det är den största gatenskap, som tintas fan. Ja, det är wäl en Guds galenstap; ty Han sager: Du skall skärpa desfa ord dinom barnom. Men nog är Å. å 8 twisdom ypparc än Guds aalenseap2 :Ä) hwilia aro för barnen sasom dHiffort vift, och denna skall dessntom taras utars till? En sädan underwisning (fom ofyftar att meddela barn tanjkap om kriftendomens bhufs twudsanainaar) fan ej annat än hiuderligt in: :derka på utwecklingen af! nets förnuft, för: wirra def; begrepp, och belafta minnet med en ofmält mas sa, till stata sör andra ämnen (t. er. O P:s esanningar), som kunna och böra ingå i harnasjalen i en orgamist underwisning. (Skadligt är nu wisserligen att lara barn res ligion;) men hwad som är Rär!: fatelesutans läsningen förderfwar det religiösa sinnet, gör religionen till en slentrian, ett mnnwäder, en plåga. (Def bättre synes Oc Y. för fin on Den närmare belysningen of A fademien med gqubbar 9 st ud en ty eifa vo femmet att ingå 2 de i ten utlofwade T un au sia den ren