Fortfarande bela vintern hade åheapdbil hvar vecka sått eller rest ull tijelmsalrn. och salt hela limmatne. ofa utan vinnon. lillsammans med Engenie; ryktet slan omkring, berättande att pastor Lihelell lag der for ankar? ty knappast kan ett vänskaplivi sarhallande, ett våänliz: umaange ega rum mellan en man och en qvinna, utan att del ha res under en rubrik af en olibare haje ingen ålder, intet stond, ingen ollkhet I så hällsstållning srilagas från dylika beskyllninsar, och uppsinn ina-lormågan linnande straxt lalt för sin talang ar snabb att uflanka och utsprida de smånapnaste avekdoler, Men hvarken Theophil elier Eng: den ringasie fortryte storier, som om demkam m hade till någon del lyckats alt sprid: och ljus i hennes sja mången dunkel fråga. fan trodde sit ej blott vara prest på predikstolen eller sramlor altaret ; aldrig lat han ev tilliasle forbrua. då 1 ve han såg sig mojligen. så hvad havs ahörares verldsliga som andliga angrlagenneler betrasfade, kunna aslalkamma den tinzgasle nytta Mellan Eugenie och Astrid hade äfven ett vänskapligt forhallande tagit sin borjan; den sednare med sill alskliga vasende, sitt menniskovänliga hjerta, sin sång och sin musik, plockade bort månget torne från den förras sjuka sinne; men Theophil hade af Lugenie tagit det högtidliga lofte, hvilkei med hennes förbehallsamma lynne ej var svart aftiemna, alt hon aldrig skulle gifva hans syster begrepp om de svartalfer, det tvifvel som så tidigt byt sina nästen i hennes hjerta. Åstrid visste