i åsigt om rälla tolkningen af uttrycken i Riksaktens 8 5 änmmen, sem angå begge rikena, sig bora biträda IIans Excellens llerr Justitie-Statsministerns förulsatining, alt Hans Maj:t Konungen i nåder ville hadanefter och tills vidare låta i sammansatt Statsråd foredraga saker af sådan beskallenhet, som hittills i allmänhet ansetts egnade for en sådan behandling, om ån undantag derifrån någon gång egt rum. Likaledes instämde de Norska StatsrådsleD i åsigten om gagnelighelen deraf, att de utaf Eans Excellens Herr sustitiestatsministern omfurmålda protokoller och betankanden med bilagor blefve tryckta i begge Rikena, for att på låmpligt sått komma till allmanhetens kännedom. Hans Maj:t Konungen behagade härefter nåder yttra följande: Jag drager icke i tvifvel, att en revision af Riksaklen pakallas af de båda sorenade Rikenas sanna intresse.? Jag är likaledes forvissad, att en sådan ravision icke med framgang kan sorelagas på annat salt, an att en komile al insigtssulle, med hogt medborgertigt förtroende omfattade män fran båda tlikena. efter olvervngande af amnel, framstaller förslag till de loreningsstadganden, som avses bora ersätta de nu gallande. I afseende a den riktning. som at revisionen bor gifvas, vill Jag, efter att hafva latit Mig foredravas de inom bada Slalsraden afgilna betankanden, har kafva uttalat, att revisionen icke bor vara banden vid vissa förut bestämda snnkter och att de nya bestämmelserna icke allenast böra hvila på den principielia likhet, som maste nigora arundlvalen för forening en emellan två fria och sjelsstandiga folk, utan att de också bora alffattas med sorsigtigt hänseende till det bestående och blott åsyfta att sorbällra detta i de riktningar, der sorballring palagligen kränves al den större insigt och fördomsfribet, som bör vara vunnen genom ett halft ärhundrades framsteg, och framför allt i de riktningar, der full tryaghet för det ena eller buda rikenas intressen erkannes un icke vara för hander, men kunna helt och hället eller i storre man an for narvarande lillvagabringas. Berjenne böra de nya stadgandena, genom en bestamdare och fullstandigare aslattning, undanradja nu hbesiatliga olydsizaheter. AU föreningen icke lores a2enon en sädan revision utom det område, som låter forena sig med dess urspru ngliga syfte och karakter, samt med hvartdera rikels sjelfstandighel. — derfor måste det finnas tillräcklig såkerhet i upplysninzen och sosterlandskänslan hos de man, som kallas till ledamoter al komiten, och slutligen i den hvartdera rikets representation tillkommande rått att antaga eller förkasta hvad som soreslas. i vien revision, niford på ofvan anforde sätt 1