Bilden är således fullt 0. Postisk. 2 — slut —— — —— —— — —— — 1 Swarjehanda. — Ett nyet fint om göra saliwatten drickbart. — J Adetardeei Australien bar nyligen gajorts en noriackt, fom i England wäckt langt nörre upvs jcende än underranelserna om de forttarande ero ditionerna till det inre af Jandet, of hwilfa bittills bio ett ringa resustat wunnits. En inwanare rt bemålta nad, me Neale, bar neml., mecelst anstallte femiska erper:memter, uppiäckt ett sätt att ferwandla fatt watton till farskt watten, och detta hel: enkelt derigenom, Art ban i saltwaline: fattar substanser, bwarof en stark siudning uppstar. Mar denna rorelse bar sagt fia, bildas en bottensare; vannet år nu offils treradt oc) wållmakande, fa, det pastäs till och med, att manga föredraga bet vå detta fart producerade warmet framför wattnat från Aves luides wattenwerk. Om der skulle wisa sig, att de nodiga kem: sa subnanserna ide äro kosbara, och an metboden såter anwanda sig i nörre slala, bur denna urp:äckt af nor wigt för de trakter af jorden, der sattsjöar aro otwerwagande, Äfs wensom för sjöfaranee. Sfada blom art man ånnu ide wer buru me Neale vär fig åt och hvilfa ämnen han anwander; men barom får man dock troligen snart närmare upplyening. — För liten wigt straffad som tiufweri. En engelsk leverantör, fom hade åtagit sig an leverera fört till foldaterna i Schoruchiff, blef öfwerbewisad om att bafwa begagnar för liten wigt eb af jurvn dömd som skyldig att hafwa stulit föttet. Hans safförare pästod at der ide war tjufweri, men öfwerdomaren förklarade att den anklagade undantagit föttet för att behålla det och studfästade domen. — Hofnyheter från Haris. Den kejserlige prinsen — Frankrikes fon, fom han ockfå kallas — år allaredan mycket flitig, isvnnerhet hwad de nyare språfen angår. Med kejsaren talat han endast tyska, med kejsarinnan spanska, med fin guvernante franska och med fin barns piga engelska; an denna samtidiga öfning i fyra spräk frambringar äiskilliga förwilleljer i hans lilla hufwud fan naturligtwis ide unde wikas. Hans tunga skall wara något för läng och hindrar honom derföre wid uttalet, men man hopvas jnart att funna aflägsna denna olägenhet. — På halerna i Tuillerierna, som aldrig hafwa warit praktfullare och mera talrift besöfta än i år, lyser den unge grefwen af Palikaos dotter som en stjerna af första rongen; på en stor bal hos grefwe Walewski ämnar bon, för at göra fig wårdig fin nya titel, möta i kinesisk fostym. — En lårare srorde en lärjunge om något i gamla bistorien, bwarvå rojken icke funde swara. ÖHan urskuldade sig derföre med orden: Jag bar biott warit med sedan Kristi fådelse, men Rasle bär bar wartt i denna klass ända sedan werldens frovetfe — Från Luleå omtalas att en bonde der i traften, tom warit deswärad af bufwudwark och magplägor, för att häfwa dessa i twenne Omdqangar intagu icke mindre än 14 sod engelskt salt. Da plågorna derefter öfdes bade han på nångons inradan intagtt en matsked rödfärg (1), oc derefter bade förbåttring smaningom inlradt. En dylik hästkur torre ide alla få ut med. — Gästfrihet. På en resa kom v. Hart mansdorff tisl en wån och blef af bonom qwars bjuden. Då hon lagt sia hörde ban buru wår: dinnan gaf fin man en sparlakanslera för det ban bjudit v. H. awar. Slutligen blef bon sa otidig, att mannen utbrast: gjorde jag rätt få skulle jag viska upp dig; bara inte den fråms mande börde det. v. Ö. bultade då i wäggen, sagande: Sy fors, fåra bror, genera dig inte för mig. —— Handel och Sjöfart. Fo .. 4 QOA