Article Image
Amåls Weckoblad berättade nyligen att en husman i Norge formligen slagtat sin hustru. Tidningarne från Norge påstå nu att hela mordhistorien är en dikt. Carlshamn d. 19. Sistl. lördag, d. 15 d:s, war staden och def närmaste grannskap norrut städepsasen för sädana uppträden af okynne, öfwersitteri och wåld fom lvckligtwis hår sällan förekomma, om än lördagarue framför andra dagar förete den bedröfliga anblicken af verfos ner, fom raglande strycka utåt gatorna. J lör dags hade en mängd sjöfolk från staden och orten hätomkring undergått mönstring på stadens siömansbus, och hwad man befarade, då de sammankallats på en lördag, det inträffade nu äfwen. Sedan en del af sjöfolket, i synnerhet de fom bo i staden, hunnit wål förpläga fig på krogarne, började de fara wildt fram på gatorna under itojande, grål oc slagsmåäl, under det att större flockar stannade der och hwar i gathörnen, ytterligare anlitande bräns winsflaskan, fom gick lager om på öppen gata, och begäfwo fig sedan, då polisen fom i werts samhet, utät landswägen norr om staden, der de dels slogos inbördes, dels antastade fredliga personer, fom begåfwo fig ifrån Maden och bes gingo allehanda wäld emot wägfarande, i det de omkullstjelpte deras wagnar och Under vqwås dinsord jagade dem på flykten. Kl. emellan 3—4 e. m. hade den wilda hopen dragit sig ut på andra sidan Körmöllegården, då en marinsolda fom gående vå sandswägen och heljade dem med ett wänligt: Gov dag, fjömån! men war fnappt förbi dem för ån de under fwors domar od) oqwädinstillmålen sprurgo till och gäfwo honom em flag i hufwudet, få att farten föll ull marfen, bwarefter de lära tilldelat ho: nom ännu flera flag i ansigtet och trampat på bröstet. Jnspektor Landergren, fom för lillsället fom gående från Lörmöllegården, tills ropade dem då, att betänka hwad de företogo sig mot en äldre man, som icke ofredat dem, hwarwid de rufade emot inspektoren och tills Delade honom flera flag i ansigtet och ryggen. En perjon, fom åsäg missbandlingen mot ins fpeftoren, skyndade in ull kustcefen Landergren, ropande: sStom ut, de flå ihjel herrens jon, hwarpå kustchefen fpraug ut och, framkommen till stället, softe med fogliga ord föreställa dem deras wilda okvane, då en sjöman först skuffade till funcbefen och ssod just i begrepp att flå bonom i naden, då inspeftor L., fom gaf aft på försåtet, afdöjde det flag, fom hos tade hans fader. Herarne L. drogo sig dere efter in vå faktor Sjögrens gård och några af sjömännen följde efrer. Jntomne på gården slogo sjomännen en och bwar fom fom i deras wäg, karlar och qwinfolk, och under tumultet lära de flera gånger ropat: Åck om wi haft wåra fnifwar! — Kustchefen L. afsände ges nast ert ilbud till frono-länsman Rooth i Afarum, och ååt emellertid tillstädeskom men polis från staden upptaga namnen på wåldswetkarne. Mera kunde den ej göra, iy stadspolisens område slutar, som bekant, inwid norre port, der Bräkne härads jurisdiftion widtager. Når kr. långmavs nen omsider anlände, skingrade sig den oroliga hopen, tagande wägen åt staden. Berättelsen om detta öfwerwäld år Red. med: delad till införande i bladet, efter den angifs welse, fom af kustchefen Landergren blifwit ins lemnad till allmänna åklagaren wid Bräkne 2 . e 7 . RR —

28 februari 1862, sida 3

Thumbnail