handelofartyg badade en söndag wid sidan af skeppet, då plötsligt en af dem blef gripen af en haj. Odjuret högg honom först wid fruls dran, med sädan häftighet att bytet åter slant undan def fäftar och slungades flera fot högt öfwer wallnet. Derpö grep hajen den förfårs ligt skrikande mannen äter i ryggen och flutlis gen i halsen samt förswann med honom. Allt Detta skedde inför de ombord warande fomras ternes ögon; de fyndade att utsätta en båt och sedan de i densamma upptagit de båda andra badande sökte de efter den förkomne. Jnom fort wisade fig hajen vå föga afstånd från bär ten, hållande mellan käftarne matrofeng kropp, den han skakade såsom en hund skakar en fåns gen råta. Styrmannen bewäpnade sig med en änterhake och todde mot hajen, som war så sysselsatt med sitt slagtoffer att van får fåra fig flera gäånger innan ban åter dök ned. J sanfe an hafwa dödligt särat hajen rodde båismannen åter till skeppet, men innan de wäl bunnit dit wisade sig hajen änyo. Nu tog wan en barpun; åter låt hajen fina förföljare foms ma nåra och dök först når harvunen träffat bonom, då bältsmännen läto honom löpa med lman. Båten drogs sålunda ett godt stycke, tills en annan bår fom till bjelp och odjuret sluttigen dödades med flera lansstygn. Når bajen sedan ännu i dödsryckningarna fördes ombord, gaf ban upp största delen af hwad ban slukat, och når man öppnade bang mage fann man deruti, utom en hop oigenkånliga safer, en åtta markers blecklåda innehållande fötkonserver. Fisken war 10 fot lång och ha: de 8—9 fots omfång.