— Aftonbladet meddelar i af dess sednaste ur, med afseende på Trentaffären, exempel på huru det stolta Albion sjelft föga representerar neus tral flagga, når denna tillhörer en swagare makt. Det war nemligen 1 September 1854, under sista kriget mellan Ryssland och Welts makterna, då ångaren Ellida, kapten Bergner, utflarerat från Stockholm med strckegods til Haparanda, prejades, sedan den utkommit i bafwet och styrt fin rätta kurs norrut på Holms ön, af engelska korvetten Gorgon förd af Coms mender Cracfort, hwarwid en officer oh ett par soldater sattes ombord såsom prismanskaper och en kabel från Gorgon fastgjordes i Ellidas spel, hwarefter resan ställdes föderut med snabb fart. Efter ankring i Öregrundsgrepen blef Cllidas last lossad, sullsigillen brutna och intet misstänkt funnet. Sedan lasten återigen blifwit af de engelska matroserna inlastad, antyddes att kaptenen war fri och Åter kunde ars segla. Den neutrala maktens sigiller brötos och både fartyg och last togo skada af det gjorda wåldet, utan att oaftadt yrkande, någon erfåttning för förlusterna, få widt referenten har fig bekant, derföre lemnats. — Ur en korrespondens till Åbo Underråttel. fer den 31 Januari meddelas följande: J går, fl. 377—39 ce. m., firaves i skolsalen en fest till minne af Wasa stads 230:åriga till: waro. Salens fond war prydd med en defor ration, föreställande Wasa wapen, uppehållet af Minnet och Hoppet. På piedestalen lästes orden: 730 Januari 1611. Blommor od fris ffa granar bildade ramen. Salen war fylld ända till trängsel; inweflöt kanske 5 a 600 pers ner, och den utanför samlade folkmasjan war wäl lifa stor. Samhällets äldre medlemmar safnade borgerskapets prydliga tana, en kongl. skänk och, fom man trodde, skickad af höga håns der, hwilken, liffom få mycket annat, förwands lades till aska den 3 Aug. 1852. Festen bes gynte med en musiknummer, föredragen på medfingåsinftrumenter af Wasa indelta bataljons musifcorvs. Derefter uppirädde en för af 24 damer och lika många herrar med följande af professor 3. Topelius författade Säng wid Wasa stads femte Semisekularfest, den 30 Januari 1862. O Wasa namn! O minnets stad! Du dyra hem, du lugna bo, Der wåra fäders ben fått ro Od der wår wagga gungat glad! Du, fom på lihvers dunkla stig 3 sorg och fröjd, i lust och nöd Din warma bård of troget bjöd, O minnetå ftad, wi helsa dig! Din tid år hån, din glans har flytt. Förbytt år allt, fom fordom kårt Of frid och kraft hosidig deffårt, Och allt år aska, allt är nytt. Wi drage bort till annan hamnj; Dock trofast warm ännn en gång Dig helsar hår wår fria sång, O minnets ftad ! O Wasa namn! Förgångna seklers sol i dog Nedskädar hög och ljus och klar På aftonen af det fom war Och nva tiders anletsdrag. Ur längst förflutna dagars famn Of manar fädrens höga dygd