Helsingborgs-Posten – 14 februari 1862, sida 2

De af K. Mits befallningshafwande insända utlåtanden från magistraterna och borgerskapets äldste i städetna Wenersborg, Borås, MUlrices hamn, Alingsås oh Åmäl framfålla ätskilliga anmärkningar wid förslagen till fommunalkvys relse i tad; men afstvtka helt ob håller få: dernas deltagande i landsthinget, ehuru man erkänner behofwet och nyttan af en dylik inftis tution beträffande landsbygden. (G. H. T.) — Gonradsbergs hospital. I Astondladet för d. 8 d:s läses: Nya Dagligt Allehanda meddelade i gär den öfwerraskande underrättels fen, att famtlige ledams terna i direktionen för Stockdolms hospital begärt fit entledigande. Detta förhällande, om ywars werkligbet wi bart tidfälle att öfwertpga of, tyder på några in: trädda allwarsamma rifningar mellan de wer derbörande, fom dafwa den närmare eder fjärs mare sedningen af nåmnda inrättning, Wi ba hört sägas att direktionen, Och företrädeswis ordföranden, grefwe Hamilton, från början wes lat betrafta det nya bospitalet såsom en Stockholms fommun tillhörande inränning, ehuru far ten dertill anslagit få betydliga medel, utöfwer ywad Danwits ho spital disponcrade. Den öfe werstyrelse, fom är Serafimersordend-gillet uppe dragen öfwer hospitalerna, bar ide bebagat Dis rektionen, och det bar slutligen kommit derhan, att då Serafimer-ordens-gillet icke bifallit direfs tionens framställningar, denna af missnöje Dders öfver beslutat att i massa afgå. Det är swärt att weta om man i anledning bäraf äskall beklaga etler lyckönskta bofpitaldsins rättningen. Wi ba bört sägas att de af direks tionen widtagna enordningar med bospitalets inredning för de siancesjukas mottagande icke skola i allo warit få lyckade fom man sökt frams fälla dem. Dordningar i ett och annat pa werfat förande inom inrättningen. Att så slulle inträffa, war ej swärt att förutse, då den läfas re, fom skulle öfwertaga den närmare wärden öfwer bospitalet, ide fick buräda wid def am ordnande för det afsetda ändamålet, utan blef, fedan allt war genom direknonens ätgörande färdigt, littidigt med de sinnessjuke deruti ins rymd. J följd bäraf kunde åtskilliga anmärt ningar från läkarens sida ide uleblifwa; men de lära ide altid bos direkttonen wunnit bebis rigt asseende. Det byräkratista elementet, som i affeende på sinnessjukes bebandling ide är på fin plats, lärer tagit för mycket öfwerbanden. Det synes of likwäl fom borde de, hwilfa stäå i spetsen för en wälgörande inrättning sädan fom Stockbolms bospital, ide taga få illa när de ide få fin wilja fram, att de kasta yran i sjön. Här mer än annorstädes är den uppoffs rande menniffofärlefen på fin rätta plats. Det är bättre att ide bälla få urängt på emberde wärdigbeten utan i första rummet tänka på de sinnessjuka. Man har sagt of art många, fom i åratal sutit inspärrade i cell på Danwiken, af den nye läkaren br Obrström ide funnits bes bäftade med finnesfjufa, utan endast warit slöa till förstandet, bwarföre ban lärer yrkat deras utfläpvande. Det är i slifa fall altid säkrast att läkaren får råda och bestämma. Måhända wore bäst att dircktionen framdeles inffränfer fin befattning till det ckonomiska af förmalte ningen. — Fru Jenuy Lind Goldschmidt upptrår der för närwarande i i de stora engelska fabriksstäderna. Man läser bland Times annonser, att