Helsingborgs-Posten – 29 januari 1862, sida 2

(Ob. Nachr.) J kongressen anbefallte Ses ward att anställa konsuler i England och de engelska besittningarna i Westindien, på det res geringen måtte funna wara nöjaktigt underräts tad om de der rådande stämningar samt de ders warande företagande och wapensändningar till fördel för Södren. Regeringen androg widare om penningebes willning, i anledning af den föreftående exvofis ttonen i London. Wid debatten om denna sak sade Owen Lovejoy: Jag anser, att det borde wara tidräckligt för oss att bafwa blifwit wanarade oc) misshandlade af England. Det är bättre för oss ant ide sända någor tä expoline nen och att blifwa bemma tills wi äro i stånd att sla England på walplatsen. Jag alskyr England och jag wil fåra mur har gå i art tisl mina söner. Nar rebelleriet är besegradt kan det wara tid att bämnas lidet han. Wi wilja då förena oss med Frankrike och Ryssland för an afbanda England of besittmngar 1 Of: indien. J fit swar på den österrikiska depeschen om Trentangelagendeten yttrar Seward, an Oiters rike af de förenade staternas depescher till Par ris och London fall bafwa funnit, att unionen sträfwar för att widmaftyälla wanskapliga tÖre bällanden till ada främmande namoner, och att det skulle glädja fördundsregeringen sardeles mycket, om Trentaffären gafwe antedning til revisionen af wissa bestämmeler i solfrätten. Senaten har bewiljat penningeersåtitning till egaren af det engelska fartoget Perisbire. Har tyger mar uppbringadt af de Förenta Staternas fejsare, under förewändning, art det wor lastadt med krigskomraband. Man wantar an kongressen skall widtaga uts fätdandet af 100 mill, Dolars fratfammares bewis. Cameron bar ingifwit sin demission som krigssefreterare; Stauton år wald till bans efs tertradare. Cameron öfwertager gesondiskupsvosten i Petersburg. Erpeditionen under general Burnside bar lemnat Hamvtons rerd och förs modas wara deståmt ul Norfolk. Havanna d. 7. Generat Dum fat, tedfas gad aren del af den franska erpeditionen, afga till Bera-Crus. Den spanske general Gossett bar insatt en tullbestyrelse i Vera Cruz, oc) den merifanske general Ulaga bar föranstaltat om ett annat tullställe, tem mil från BerasCru3. Wid Zampico stalle Merikanerna göra wmots stand. Ulaga förswarar alla til Veracruz ledande wägar, med 20,000 man. Presidenten Juarez bar utfärdat rn prokla mation, bwarun ban uppfordrar Merifanerna att förena fig asl fäderneslandets beskydd. —jj