Helsingborgs-Posten – 29 januari 1862, sida 2

tulto, alltsa ulgor 18e,3604 rdr 6 ore rmi. (L. W.) Utlandet. Lord Palmerston år sjuklig och fastän ingen ögonblicklig fara är för hans lif, är det myc ket twifwelaktigt huruwida han wid varlamens tets förestäende öppnande åter kan öfwertaga ledningen af underhusets förhandlingar. Sås fom hand enda möjlige efterträdare på denna post betecknas krigsministern Cornewall Levis. Foulds sinansberättelse gör mera lycka i England än i Frankrike. Prins Luitpold af Bajerns söncr, prinsarna Ludwig och Leopold skulle enligt ett telegram från Mänchen till Börsenhalle i denna wecka afresa till Ålhen. Den äldste af dem, prins Ludwig, betecknas säsem presumtif arfwinge till den grekiska thronen. TDelegrammer. Kejsarens throntal. Frankrikes lagstijtande församling öppnades i gär den 7 d:6. J Kejsarens throntal heter det: J trots af ofta förnyad fruktan bar freden fortfarande bestätt. Alla utfpridda ryften om pretensioner, hwilfa endaft erifterade iinbillnin: gen bafwa blifwit till intet genom handlingens werklinbet. Förbållandet ull utlandet är träris om fullt tillfredsställande, och isynnerbet hafwa flera suveräncr genom deras besök knutit wån:stavsbanden ännu fastare. Konungen af Preuss fen bar genom sitt besök funnat öfwertpga fig om, att det är wår önstan att sluta oss iill en regering och ett folk fom med lugn och fasthet följer tidens framatskridande. Konungariket Jtaliens erkännande bar egt rum i den bestämda afsigt, att genom deltagande, ocgennyttiga råd befrämja försoningen af de prenciper, hwars moisats öfwerallt förorsakar oro. Det amerikanska borgarelriget berörer Franks riles bandelsintressen på ett betänfligt fått. Når emellertid de neutralas råttigbeter blifwa refpefierade må wi inskränfa of sill önskan om, arum denna frid må blifwa slutad. Wi wilja alltså icke wara i sirid med nägon, derest den samwetslösa merikanska regeringen ide bade twungit oss att göra gemensam sak med Spanien och England, för ant beskydda wåra landsmån och tillbakawisa attentater mot jolfränen. Af denna konflikt fan itkwäl intet fra mslå, fom är egnatt att rygga tilliten till framtiden. Bräöfel ds. 25 jan. Jndpendance meddes far, att Ogomvinnen skildra kejsare Napoleons matzagande af den päfliga nuntius såsom mycket kallt. — Rechdergs klagan i anledning af Pies monts planer mot Venedig bar funnit ett kallt upptagande hos den franska regeringen. Madrid d. 24. Utrikesministarn bar förflas rat deruterade kammaren, att Spanien wil fors dra uppråttelse af Meriko, men likwäl refvefs tera landets oafbängigbet. Om det af Franks rife och England fattade beflut war officlelt är ännu icke bekant. Minifrarna förklarade, att Spanien skulle weta att warna landets intreås fen rå passande sätt. London d. 27. Times meddelar i silt nums mer för i dag, att en, devefd) från Wien förs flarar roftet, om att OÖsterrike skulle fordra Pie monts afwäpning, för ogrundadt. Newyork d. 15. De konfedererade hafwa lidu en förlust. Prim, har allaredan den 28 dec. afrest tll Beracruz.