Helsingborgs-Posten – 27 januari 1862, sida 2

det här brefvet — och svara genast nej ;a — och den andra svarar: det vore orätt att hafva en hemlighet för sir far, — och för en så god far — icke heller skulle mamma tillåta det 2 Nej, min söta flicka, det gjorde jag icke, — om du tiger, talar jag om det; och din far tvingar dig icke.? Men han önskar det — — jag är ju en tärande medlem i mina föräldrars hem — kanske jag bör. Och hon föll i W Nu steg Antonia upp från silt arbetsbord, gick till Astrid och kysste lärarne från hennes ögon, såg sedan på brefvet och blickade bedjande upp till systern, då denna på fingerspråket svarade: Gernal? Under det Antonia genomögnade skrifvelsen drog modren sin dotter till sig i soffan, och i det hon lade armen omkring hennes lif sade hon: vom pappa skulle önska detta parti, så är det för din och icke för vår skull — han är år då osvertygad att det i en framtid skall bereda din lycka. Mamma, återtog flickan i det hon forskande säg in i modrensögon,önskar det visst. Fru Liljefelt teg, men tycktes eftersinna något ; slutligen sade hon: 0 nej, jag vill ej onska någon ting — ty man vet ej hvad man önskar. detsamma hördes en hästs hofslag på den närliggande gården. Se så, nu kommer hår någon,? utropade Astrid och sprang till fönstret. Det är en ung välkladd herre — och pappa, som är borta.?