Pr oendaft wara ett tomt ord; hwart ögon skulle en tredje makts handel och ffeppes bafwa at: lida under deras oskyldiga, ja ch med indirecta förbindelse med den ene den andre af de krigsöorande. Dessa skulle tort wara berättigade till att fordra af eutrala en fullständig opartistbet, att förs bonom bwarje inblandning i fientliga ingar, utan de skulle pälagga bandels och fartsfrihet inskrånkningar, bwars berdtne Den nyare folkrätten har wagrat erkänna; skulle med em ord komma tillbaku tll den eratorista praxis, mot hwulken i andra te gen makt bar protesterat mera lifligt än renta Staterna. rest fabinettet 1 Washingion i de twåun de personerna ide will je annar ot res for det alltid har rättigper alt IOTeANe i skulle frågan, om den ocksa åårmnemrom e in på ett annat område, Afa Uttet fun: waras tid fördet för der af betätbuhvas i San Jacinto ådagalagoa WTkam arten. kulle i få fall föreligga eu misssorstand at -unosatsen, enligt ywilfen ett fartyg utgör af den nations territorium, ywars flagga ver, och en krånkning af der prwlagtum, örbjuder att en frammande suveran Der iv fin jarisdiktton. Der ar saferligen ide udigt tiunta om den energt, ywarmed de a Staternas regering wid ywarje gifwet e har förswarot detta privilegium, och den följande asylrätt. lligen uppmanar berr Tbouvenel fabingis Waspington att frigifwa de urresterade erna. England. orning Pofi Jörsäkrar angåcnde Trent: , Att der ultimatum, fom olusmit ar res n afskickadt till Amerika skau wara atv ten mycket moderat ton. Noten mnes intet af fronjuristernas förtlarung; men ringen betecknas, fört och benamot, sasom tt emol folkranten och en frankmng ar igelsta flaggan. Morten slutfar med den ningen, att den engelsla tegeringen, i inde ar sitt goda förnänd med od) wans förhällande tl Amerika, intet ogondlick ar, att chefen på San IJacinto bar bes nna olagligbet, utan ordre från sin res och att fabinettet i Wasphington ickerslulle sig på att göra det enda, som under örballande år möjligt, nemligen alt co tligen utleverera de fyra sangarna oc en passande upprättelse för det tornais som är tillfogade den engelska flaggan. n närmalte framtiden skall wesa, om den mregeringens förhoppning, fom ttarfi bes af de fransta bladen, icke swikes. it pariserbladet Tempa sfude de fe werrättelserna från Washington wittna gynsammare stämning. Underråttetser på, att den amerikanska regeringen ar utt utlevercra dDrr Mason vd) Siidell lands reklamation, ufwäl pa Der ur denna reklamation uteslutande grundas rulttetsrätten, fom franfts genom fome Wilkes bandling; ty derigenom btuwer d twunget alt sancetonera ea regel, som uta Staterna alliuid vafwa wiolants och inger fororat skulle erkännas af England. Frankrike. 1, gifwer ett telegram till Jndep. Belge föls jande utdrag: Fould wisar rigtigheten af på stäenderna i sitt memorandem. Han förklarade, att werkningen deraf bar warit att åreruppräts n förtroendet, Sedermera har utbytet ar de directa skatterna forsfat fia och fonds äro i flis gande, och bade der icke arpstatt fruftan tör ett frig mellan England och Amevifa ffulle de tros ligen fortjerande igit. Memistern hämtade af bwad fom stett under det itallensla friger bewis för det onytrtiga i ertraordinara bewiljningar. San berörde lifaledes hwad fom nyligen bade eat rum i England, hwarell, utom ompojterins gur od) ertra ordinära bewiljningar en betyds lig trupphvrfa och en tor flotta pa 1800 fanos ner bade blifwit afsänd utan purlamemets Med: werkan. Han tillade att för Jramtiden skulle beficit icke stiga, sördenstull at: der är nödwäns digt, art budgeten uppgöreds salunda, att werfs lig bulunce ide eger rum. Det ar nödwändigt, att bijelplsällorna åro allräcktiga, ja, mer än tillvädliga. Derest en oföruttedd vändetfe skulle öfwertaske landet, skulle regeringen komma ör wfcrens med den lagumtande torsamltingen om ott taga nödiga matt och steg fi sramt bovall ningarna ide woro titradtg Den lagyrtar, de sörsamtingen blifoer da medanswartg ulltka mer regeringen. Der Föll ide oftare tförtepa två dr Wan Pen tagsti tande förfjamtingenstfons trosi med bewiljningar och utgifter. Alla önffe sega ga: ant:er äro dersöre till bands, deren man ende ksraft nog ant bibehallu aleningen Jor bes stuende sugar. permissionen ar älderoflasssen 1854 har, cus siar AB, H:s patiserforreopondent, wäckt als farm to buwudstaden, 1y man finner ögondiicket mindre wål wala nb en fåran ahväpningsdes nonstratton och anfer derföre, att ett ehrr urnat nöd våndtgt mätte döljas berunver. Tpanien. Spanska kortes bar med 206 röster mot 80 widtagit swarzadrepen ttil trotmagen och dert: genom auwit ett bevis På duru nartt mines ritet ar od) bneu lur: det bur att frukta of ove posistonen, ty, fastan OMWDonnel ri samma möte torglomde lig i bög grad och stämplade ovpos sitionen fom untidynastist, antispansk oc ann patriot, yweltet sramfallade haftigu förcdraelser frän momartiet mot be förut tiberata ms uthrarna Od gjorde ett oangenam: intzyck, hate voteringen bod ofwannämnea utgång. — Det beter, att deu syanska exvectttonen, fom samlade sia vå Kuba, bar afgart nl Merito, utan att ufbida den sranska och engelska dwisionens ans koma, för att på egen band börja fiemlsigbeterna. (?) Såsom anledning tid denna brytning at Londonertraktaren anförcs dels den exceptionella fare, hwarutt spamorerna i Mexico swäfwa, och dels att Serrano, fom har ställt fig ifpete jen för expedenonen, annu ide hate emorsagit oroten att ofwetlemna fommandor HU Prim och ufoida ranemannens och engelsmannens ankomst. I ). VDortugal. Sjuldomen inom den portugisisia fonungalas milijen sortfur anau. Prins Augun ar bare, men foenungens aldne broder, prins Joao ar un barrtgt augwwen uf den gruserande typhusfebern. Tyfland. Den tyska enigheten har äterigen uppenbar skrifwes, under d. 18 dec.: Sedan sissl. föns dag bafwa slagsmälen mellan de österrisiska oc de preussista till den grad sagit öfwerbanden, att det i går afton urarsade Hill en ordentlig strid på gatan genom bela staden, och de als sända patrusberna tormådde icke uträtta något. Pa bata fidor skall harwa warit mänga särade; isynnerbet Diet en österrikist osfficer od en unders officer af polrullen tila misshandlade. Nederländerna. Det holländska ministeriels afträdande betrafs tag fom en afgjord saf, enär den depnterade kammoren, d. 21. med 37 röster mot 25 bar widtagit misstroendevotumet. mm Telegrammer. Newyork d. 14 dec. Bladen tolka under: råttelserna från Europa salunra, att freden med Enatand förblinver ostord. Herald anser, att friget flutle wora förderfligt sor England. We coin hur wågrat meddela fongressen den vipfos matista forrespondenfin, angaende de europeisla mafternae interveuron t Mexiko. — Yyktet törs mäler, att t Charlenon har udptatt en betyd, lig eldosmada, genom mordbrand. — J Kentucky erenar elr flag. — J Ranada cCtHg34 stora rummoga. (Ob. Nachr.) Bladen offentliggöra an före respondens mellan Seward och den amenifane sta gesandien 1 London, Adams. Det synes derutaf, att den sistnämnee i Junt manad har bolt ett samtal med grerme Russell, oh sragat bonom om Anledningen tiil truppsandningarno till Kanada. Russel förklarade desamma cos dast wara en hympet förfigngbererorhallmingas regel. Hräfssel d. 29. Dagenea nr af Jdepens dance metdelar, att den i wentadista farmwatts nen stattonerade frantfa cacadren, under kommando ot amiral Nepnand, bar fött ordre an samla fia utantöor Yicwoorks vumn, sörc d. 30, orena maåanad. Paris e. 25. (Od. Nachr.) Enligt beråts teäser fran Konstantmoper bar dernades nya or roligoeter egt vum. Trurvperna maste twinga bagarna an följa bröd tll moderata priser. Hauuover 2. 27. Sianderjörsamlingen är infallad GR den 21 Januarit. Borries wack lande nailumg ar Aer besastad, enär differensen med grefwe Ktelmannsenggr ar utjemnad. Berltin d. 27. aatsanzeiger iancha er den fongl. fororoningen, hwartgenom landidagen infasludes tll den 14 Jon. Paris d. 27. (Ö. N.) Preussen bar gjort nya förslag med hånseende till dandeletrafiaten med Franir:fe. På grund haras bar den frans ste underhandlaren Clerq forbiumwiri Bertin, för utt afbida Frankrikes swar. London d. 27. Enltgt berättelser från Kanton, ar o. 15 Now., kryssa eng ista frigstartyg I de jarorsta tarmannen, fer art bestydta engelsmännen. — De chine sia infurgemerna tå i närheten af Rengpo, bivars innewanare flyftude tull Sbangyal. — J Hangkow blefwo europcerna angripna pa gatorna och ll od med t deras has. Piafater, som woro uppslagna på murarna, ina. hoslo yotetser att uttota euro. pictua. D — Wäoret i det sydliga Fraakrike. milda wäderleken år ett allmänt samtelsämne i bela det sydliga Frankrike. Mäånga fruktträd Rå fulla of blomster, under det att andra bära för andra gången frukt. J wåra sydwestliga departementer, ja, till och med i Toulouse, skule man tre, art man befann fig midt ifoms maren, Under de sista fjorton dagarna bar man på wära promenader fatt damer frydda fig mor folstralarna med parasoller och krämarna i Touleuvt flaga mycket öfwer att de ännu ide bafwa fålt ett enda stycke af deras winterartifs lar. Landitmanner och trädgärdsmästarna fröjda sig wid asonen af den upa hweten och hoppet om tidiga grönsafer. Arter och bönor stä i manga trädgårdar i ful blomma. AAQAAAAOAL — — SE (Jnsåndt.) Wäderlekstabell för 1862. Januari månad, Wackert och mildt. Wackert med frost. 17—23. Sud och storm. 24—30. Storm. 31. Snö och stiorm. Februari månad, 1—7. 8—16. 1—6. Sno ech sterm. 7—14 Wackert met irest, om winden är MN. eller N. O.; Regn eller jno. vm minden är S. eller S. W. 15—21. Wackert. 22—28. Wackert och mildt. Mars månad. 1—8. Wackert. 9—16. Wackert med frost, om winden är N eller NO Rega eller fud, om mwuden är S. eller SW. 17— 22. Storm. 23—30. Wackert med frost. 3t Kallt regn om winden år W.; snö om winden år O. April månad. 1—7. Kallt regn om winden år W, snö om winden åt O. 8—14. Susc eller regn. 15—21. Wackert oc) mildt. 2e—ev. Storm. 30. Starkt frost, om ej winden år S. Maj mänad. eller S. W. 1—7. Wackert. 8—13. Regn. 14—20. Wackert. 21—28. Dito. 29—31. Dito Juni månad. 1—5. Wackert. 6—12. Omvytligt. t3—19. Bläst ech regn. 20—27. Regu. Juli månad. 1—4. Blååst od) regn. 5—11. Ofta täta regusknrar. 12—18. Ombhytligt. 19—26. Wackert om winden är W.; regnigt om n den är S. eler SM, 21—31. Dito d:o d:e Augnsti månad. 1—3. Wackert om winden år N. W; regnigt om winz den år S. eller S. W. 4—9. Regn10—17. Wackert. 185—25. Ofta täta regnskurar. 26—31. Dito d:o. Eeptember månad. 1. Ofta täta regnskurar. 2—8 Dito d:o. 9—16 Onbytligt 17 —23. Regu. 21—30 Wackert om winden är N. W.; regnigt our win: den år S. eller G.W. Oktober månad. 1—7. Wackort. Ann )