derwärde jöreståndare, wälädle adjutant Jar Daniel Bauman, jag bugar mig för dig såsom en wän och broder, för din fru och barn tifas så: Jag fan ide mera beställa om de sakerna! Du klockare! Du klockare, Du fommer ej mer att wara klockare under mig. Tack för hwar slund wi warit tillhopa. — Du kyrkans trogs ne wäftare! Du kommer ej mer att mäcka på De sofwande under mig. — I hederlige kyrfo wardar, I kommen ej Heller att tjena inför mig under altaret, Tack, tad, för hwad I hafwen gjort både för det och mig. Jag bafs wer tackat på Gunnarskogs predikstol det höge wördiga Presterskapet, fom med eder drager un der oket. J samtlige herrar, hederwårde måns ner och matronor! Jag har hos Eder warit walfommen, hwar jag kommit. — I gåhärar de mån, fom ligga grufwe halfs utöfwer graf wen, J 30, 40, 50, 20, 16, 10, 3, 2, och ett ärs barn! Gud gifwe, att jag få kunde bus ga mig för eder alla, ja inför dig du hela Ny jockens församling både inne och uwe. Du bar wida öfwergått Gunnarskogs församling både wid offer och collekfter. Jag tager dig i min lama och bugar mig fänanre och bedjande: Herren walsigne dig nu för sista gången, amen! —— —— KE DETNGAE VE PN TEE POETEN TEE PAA —