1) utfärdande af lagen om landstbing, på det utan må bafwa någon bag för en öfre kammare; ) antagande af förslaget om årliga rifsdagar, på det en få stor grundlageförändring må funs na lättare dryjwas igenom wid twå riksdagar å rad. — — —— Stockholm. — Kongl. Maj:t Har till Kyrkoherde uti Thos resunds pastorat inom Stirengnäs stift i nås der utnämnt och förordnat Regementåpaltorn wid Wermlands Fälrjägaresregemente Lars Fries drik Mellawist. — Fill Norge har afrest kabinettssekreteraren friherre Palmstjerna. för att wid H. M. Nos nungens anfomst till Christiania wara Hans Maj:t der till mötes. — H. M. Konungen har behagat förära guld od silswerarbelaten W. Christensen i Kör penhamn medaljen litterig et artibus i guld. — Koengl. Maj:t har behagat utnämna: till Kommentör af Kongl. YWafasorden f. d. Sekreteraren wid Kongl. Landtbruksakademien, Riddaren af Kongl. Nordftjernes och S:t Olaför ordnarne, Johan Theophil Nathoost. — Eu ssöörie engelskt ängskepp mid namn Syebe, drägtigt omfring 600 tons, hwilket med last af linfrö, talg, ull m. m. war stadt på resa från Kronstadt till Hull, der fartyget war hemmahörande, har itrandat wid Gotland. Oe lyckshändelsen inträffade utanför Oja socken och tarivget år wraf, men besättning och pass sagerate ha blifwit bergade. — Den 3. ÅAngfariwget Blekinge fom i går af grund wid pass fl. 2 e. m. och inträffade här wid Skeppsbron i dag kl. 11. Der har erhållit en mindre låda i fören, få at watten infommit i skansen, men lasten år alldeles oskadad och fartyget anses kunna om några das gar afgå till Göteborg. Norge. Prof. P. A. Muncb står i begrepp att föres taga en resa till Swerige för au genom forskningar i derwarande arkiver anskaffa materialier till fortsättande af sitt werk: Det norska folkets historia. En 83 års gammal gumma i Trondhjem har bekånt att hon år 1827 mörs dat en enkefru, hos hwilfen hon bodde. Hon hade en medbrotisling, likaledes en qwinna, men fom uu år Död. — SEED ER —— Uötlandet. Ett stort amerikanskt koffardifartyg QDY Franklin, kapten Jordan, 1200 tons drägtighet och med barlast bestämd frän Lyndon till Neavs york anktade den 3 dennes på: eft. midd. wid Plymouth, för an erbålla upplysningar om hwad man wisste om sydstaternas ångfartyg Nashville. Wid midnatten utbröt eld om bord på fartyget, få att det måfte borrag i sank på lågt watten för att ide alldeles ödeläggas af elden, som förmodas wara antänd af några från Sydstaterna, bland manskapet, hwaraf 8 befunnos bafwa deserterat från fartyget dagen före branden. i på fattighaset Frankrike. Frankrikes framtida hållning i afscende på den eugelffisamerifanfta konflikien twockes blifwa alldeles neutral. England. Den påtänkta förre förändringen i pangars fregatten Warrior skall ide werkställas enär fartyget i lördags om 12 dagar ffall wara segelklart, utan att någor närmare blifwit bes stämdt med hänseende till hwarthän fartyget skall afgå, förr ån swar ingått från den amerikanska reheringen. För öfrigt råder Ryden mwerffams het på flottang warf oc flera fartyg bafwa sått befallning att göra fig redo till närmare order. Ofterrike. Grefwe Forgach skall wara umnämnd till ads ministratot för Graner-komitatet och till biskop af Sebinico i Dalmatien. Grefwe Appony har d. 2 d:s anländt titl Pesth. Spanien. Jnjanten af Poringat, Dom Augusto, forts far, enligt berättelser från Lissabon, att wara betänkligi sjuk. De i Lissabon boende franss mån och italienare bafwa beslutat att låta läsa själamessor öfwer den aflidne konungen, och de engelska föpmånhen derstädes hafwa hållit ett möte för att blifwa ense om den mest pasfande —— —— ———— — —— — — — gode Guden deruppe, om hvilken hans sader sag! honom, att han uppfyllde goda barns böner, alt han ville låta många blommor RK må wara Franfrike tacksamt, men må tillika Tot? bereda sig på att funna bandla utan tilhhjelp af utlandet. — Elter en afbandling om landets inre förbällande meddelade Ricafolt att en trafs tak war afslutad med Franfrike dll undertiycs fandet af banditwäsendet. Upppäfwandet af stät vbållareskapet i Neapel war en nödwändig följd af vrincipen Om Jtaliens adminiurativa enhet. Slätbällareskaper på Steen sknlle med det första blifwa uppbäfdt. Med bänseende till den ungerffa frågan yirade ban, att ett omdildande af päfwerömedömet maste ske idhverents siammetse med Frantrifs; waldsamma förbålls ningsregler woro ide anwandbara. Fragans löomna war endast möjlig, derest katboliferna wunnos för den ifräågawarande planen. Franks rike missbilligar icke denna Plan, men anser det ändamålslöst att framstalla den nu för påfwen. Nicasoli slutade med att uppfordra kammaren an gifwa ministeriet antingen ett öppet förtros endevotum eller ett Öppet misstroendevotum Jur ssuieminillern Miglittt gaf en öfwersigt öfwer rifets stridefrafter. Genom bibebåslandet af den friwilliga sydarmeen sunde man tätt organisera 40,000 man, isynnerhet derest Garibaldi, sasom regeringen boppas, will öfwertaga kommandol. Den stående bären. är 262,000) man starf, bwar: af 200,000 tombattanter. Genom usfkrisming fan man erbälla 94,000 oc) dessutom ar Der en nationalstyrka på 120,000 man. Der är ifs werflöd uf wapen oc krigsmaterial. Miniftern för de offentliga arbetena, Pernzi, böll ett tal, fom wäckte Hort uppseende. Han framställde kflart tillsständert i provinserna, hwilka ban nyligen genomrest oc bwaren ban öhvers allt helsats med jubel. Marinmmistern Manabrea förfäfrade att Is taliens marin snart skall wara dubbelt så stor som Osterrikes. Garibaldi är afrest. Lvondon d. 7. Times förmåler att reges ringen octfå bar fraftat Perfia tull trupptrausport till Kanada oc att detta tillika med Mus stralasian skall afgå om 10 dagar. Enligi Morn. Peft fal ångfartynet Melbourne afgå till Kanada med fer armstrongkanoner, wapen och ammunition iillika med flera på samma sätt lastade fartyg. Newyork d. 23 nov. Armeen wid Potamac hade ej ånnu sätt ordres att rycka fram eller an benifwa fig nll wimerqwarter. Man wån. tar att snart för förbundsregeringens råfning stall bomull upvläggas i Beaufort. Beipdliga förstärkningar stulle sändas sjörxpeditionen bwar: till skulle sluta fig twå forpser under Butler och Burnesides. ö He amerikanstka Rättoskonsulenterna förklara sydkommissariernas tilljängat agande för lagligt. Jckedestomindre är den offentliga stämningen mydet orolig med bänseende till ett eventuelt sredobrot med England. Regeringen later une dersöka förswarstillständet af sjokusterna af Pai ne. Guvernören och den sagslaftande församlingen i Mifonri hafwa voterat en resolution ans gående staternas årffiljande från unionen. Pres sidenten Davis bar ställt ett mycket eneraiskt budskap till sydstaternas kongress, i bwilket fyds staternas finansiella och milträra styrka förklaras för starkare än wid stridens början oc ett är terinförande af unionen betecknas såsom omöj: ligt. J budskapet omtalas ocksa fommisfariers nas tillfängatagande. Unionstrupverna slola bafwa fatt fia i befitts ning af tistricterna Accomac od) Nordhampton på östra kusten af Virginien. — Stutsfefrctes raren för det inre defavouerar frigeminiferng politik med bänfeende till slafwarnas bewäpning och förflarar att detta war ide regeringens pos titif. J presidenten Davis budskap beter Der, med hänseende till kommissarternas arrestering, att regeringen i Wasbington kunde likasåwål göra onspraf vå råttigbet att arrestera kommissa. rierna på Londons gator som omord på Trent. De fonfedererade fordra ide bjelp från Euros pa, men de wilja bewisa, att sydbamnarnas blokab är fullkomligt utan werkan Den 28. Devescher från Södern förmås la att. Fort Piäens, undersködd af nionssarvog, har ödpual ett bombardemang På Pensacola. De konfedererade hafwa nedbråndt Warsaw i Missouri. (1 Berlins d. 6. Til medlemmar af kammaren äro här walda: Waldeck och Winchow bäda 2 gånger, samt cSultze— Delitzsc, Käbne, Dice sierweg och Twesten. Af 62 bekanta wal böra 33 till det demofras tiska, 27 till det lberala, 1 till det farrifala och 1 till det konservativa. Turin den 5 Dec. (Od Nachr.) I deputes rade kammarene möte för i dag förswarade uRouncompagni regeringens politif, Han uts talade. den äsigten att Jtalien icke skulle kunna AM — 2 D flaringar befnnnos wata tillfredsställande. — Donaufurstendömeangelagenbeten är afgjord. Matrerna bewilja deras förening för Cousas lifstid. Angående Portens interventionsråti förs blifwer det wid Pariserprotocollet af d. 6 sept. 1859. A nn ns rn — — Om Sandbergska testamentet i Westerwik. (ur Kalmar-Poften.) Wåra läsare bafwa säkerligen i friskt minne, bumsom en 1 Westerwif på en grymt färt av dagaragen bryggaresenfa wid namn Gustafwa Sandberg, född Sandelius, esterlemnat ett den 2 Ofi. 1860 upprättadt teftamente, bwarigenor: bon sörordnat, att, med undantag ar några till underfiöd ar slägungar och owerse andra ändar mål onslagne mindre legater, bennesöfriga icke obetydliga förmögenbet skulle tillfalla H. M. vs tedrettningen samt DD. KK. HH. bertigarne of Önergöhland od) Dalarne. Det högst besynnerliga och owanliga i detta sestamentariska förordnande syntes wisssrligen egnakt att framkasla twifwel, buruwida enkan Sontberg wid dersammas meddelande bandlat med fulli förständ och moget betänkande; men hwarje twifwelsmal i detia hänseende måste falla wid betraftande af ben edliqa berättelse fom ces dan inför Weslerwiks Rådfiutwusrätt aflagis af 2:ne stestamentewutnen, br fynkoberden INadse stensson oc fjöfapitenen Stenberg, man, som giort sig fända och högaktade bäde för godt om döme och retbarhet. Jemjöres nu tenamentets lydelse med öjrige nu wunne upplysningar, blir det ide swårt att fatta fru Sandberas motiver. Genom laglig skilsmessa befriad från ett olyc: ligt åftenffap war bon temligen gammal då hon, barnlös men fat:tg, började hängifwa fig ät ett rastlöst förwärfningsbegår, hwilket i förs stone hade en ganska ädel bewekelsegrund, den nemligen att bereda liqvid för boets skulder, men sedan i följd af wanans makt eller andra inflvtelser öfwergick till werflig girighet. Men under det hon för njumingen af ant samla penningar och köpa gårdar försakade allt for funde lända till hennes egen beqwämlighet och icefnad samt, äfwen efter förwärfwad förmös genbet, fortsatte att sträfwa och arbeta, war hon likwäl ingalunda ohjelpsam emot fina ans förwandtrer. Nägra af dem hade henne att tacka för deras Uppfostran. Till andra hade hon. redan under lifsliden gifwit ett fontam understöd af 2000 rdrarmt och till en ung brerson, som studerar wid lärowerket i Westerwik, bade hon med warm hand skänkt det betydliga beloppet af 20,000 rdr samma mvnt. Af åtsskilliga omständigheter framlyser lifwål, att fiu Sandberg ide ansäg sig i alls mänhet wål bemött af fina anförwandter. Då bon sjelf genom ibärdigt arbete och sträng fars famhet förwärfwat hwad hon egde, fordrade hon samma egenskaper hos andra och war ins galunda böjd att genom donationer befria sina anhöriga från twånget att arbeta för födan. Twertom lärer hon warit mycket plågad af tankan på möjligheten, an desse skulle wid hens nes död sätta fig i besittning af den förmögens bet, fom hon haft få stor möda att hopsamla. Hetta wille hon framför allt hindra. Hon lås rer också ofta vitrat, att hon genom filt te sta. mente Åskulle sälta fin qwarlåtenskap så bögt, att slägtingarne ej förmådde räcka den; och i sjelfwa teftamentet uttalade hon jemmål den öfwertygelje, att hon genom denna disposition beredt det bästa anwändande af fin förmögenhet. (Forts.) — — F—— 22— — Miuneslista för jordbrukare i Nowember och December månader. (ur ÅTidning för Sktaraborge lång hush.sällsk.) Wi nämnde uti förra minneslistan för Nos wember wigten att jemnt fördela fin fodertills gång för hela wintern. Föga mindre wigtigt år att fördela den på ett ändamålsenligt fått under dagens lopp. Det år ingalunda likbgil: tigt, om man den ena dagen fodrar FL 5 på morgonen, den andra Fl. 6; om man den ena dagen walinar på morgonen och på aftonen, den andra dagen wid middagstiden ; om man den ena dagen gifwer få mycet hö, kreaturen wilja åta, och den andra gifwer dem blott halm; om man den ena dagen gifwer dem all: hö, de skola bafwa, på morgonen och sedan blott halm; eller om man gifwer dem alla rotfruk. ler, de skola hafwa på dagen, på en gång o. s. w. — Det är landtmannens största winst alt i den minsta detalj studera fkreaturens tref: nad och wälbesinnande. Manga utmärkta londtbrukare fodra fina freqtur 3 gånger om Par gen, och år denna fodring en nödwändighet för Å, are hwilka alltid måste hwila en timma I VE UOJ TY RR nn 5 Man iakttager härwid att börja fodringen med de foderämnen, fom äro minst begärliga, och så småningom öfwergå till de smakligare, allt som freaturen blifwa mätta. Man lyckas hårs igenom att få I dem få mycket fom möjligt. Med denna fodring fortsäues, få länge kreatu. ren wilja åta, hwarmed de forifara HilPiumes met fl. 9. Man sopar då alla krubborna wäl rena, urtappar wantenhoarna, i fall sådana finnas, drager undan spillning, fom under fos dringen fallit under kreaturen, lägger till rätta ftröet, få att det år jemnt och rent, hwarefter ladugåtdsdörrarne tillstängas och freaturen lems nås i ostord rv. Ladugårdsfolket. går nu an åta frufoft, hwartill de ej förut fått tid. Uue der det kreaturen hwila, skåras rotfrugter och hackelse, beredes förpjoder Uti ett frän ladugården afstängdt rum. Om det år, fom det bör was ra, skall husbonden, i fall han wid denna tid fer in i ladugården, hwilket han dock bör unds wika, emedan man läli stör kreaturen, finna alla kreaturen flitigt aidislande. Kreaturen lem nas nu i ro till fl. 3 e. m., hwarefter fodring m. m. företages på samma sätt, som på more gonen, ända iills de blifwa måtta, hwarefter frubbor, hoar och båsar rengöras och ordnas för nalten. Det år ej en ringa möda att före må drångar och vigor i denna ort att ordna jodringen på detta fått, I stället för att, på net wanliga sättet, allt emellanåt gå till ladus gården och kasta för freaturen ett stort fånge foder, som de wämjas mid, då de fått andas på det en timme; Men wi funna af erfarenhet försäkra att om man wål blifwit wan wid det af oss bestrifna fodringssätt, länder det til allmän belåtenhet för alla intresserade parter, både jolf och få. Gödselstäderna böra wäl ordnas. Hufwuds saken härwid är, att de äro få lagda, ati ej watien från tak och högre belägua punkter vins na uti dem ob skölja bdurt gödseln, samt att ätgärder äro widtagna, att gödselwattet ide rinner bort. Den tidiga sädesbergningen och ben owanligt wackra höstwäderlefen hafwa få underlåts tat alla höstsysslor, att få ställen finnas, der man ide redan i Oktober slulat höstplöjning, roffrugternas upptagning m. m. Man bör nu ej försumma an flitigt anwända de lediga dras garne till sådana arbeten, som man eljest har swårt ant medhinna. Bland dessa må nämnas: körning af dyjord och alla kompostämnen, päförande af sand och lera på mossjord, af lera på sandjord och sand på lerjord, hemforsling af kalf. fom år behöflig för all fompvoftdered: ning, ob serdeles för det få högst wigtiga tills waratagandet af de menskliga erkrementerna. Wi påminna här om den uti Nowember-häftet för förra året imagna beskrifning på ändamålss enligaste färtet ar tillwarataga och till ett snyggt och handterligt gödningsämne förwand:a dessa högst wårdefulla ämnen. Till 1 del menniskoerkrementet anwändes i del aska eller kalk, 1 del sägspån, 1 del sand, dy eller torfjord. Landtbrukaren bör ej försumma att, då tiden medgifwer det skaffa hem dessa ämnen och förs wara dem på ett torrt ställe, så att de hela wintern blifwa tillgängliga. Man må ej glöms ma, att efter en person spillningen, behandlad på delta fätt, har ett wärde af omkring 20 rdr. — Anställda försök med efter denna metod beredd latrin hafwa i sommar lemnat ut mätkt goda resultater. AA 2—2 Fortj. —ö——u —ä— — — — — — HHwarjebanda. Afskedstal hället af magister Karl Loffman i Ny kyrka i Wermland den 6 Fobruari 1786: ygåsom min tid nu år al och min stund förs flu en, så unnen mig, mina wånner, ett ögonbuck att tala och lida ännu. Låt mig få gå intill eder ännu en gång, innan jag måste säga med Job: Si jag går all werdenes wåg; och med Josua: den wåg jag aldrig återkommer. Ja! våt mig tala, jag skall ide wara widlyftig. Qår mig tala wid min Gud. Tad du min Gud för hwar fund wi warit illlhopa i dets ta hus. Det bar warit som det kunnat ibland; men du har dock warit en stor Gud. Wi haft wa bedt om uppchållswäder, och att molulims len skulle dragas öfwer jorden och det har sketi. Oc fi! nu heter det: Jag går all werldenes wåg, den jag går; få går jag ur denna predifs Stol ; den går dock aldrig ur mig. Ja! I mös drar och fäder, fom hafwen mött mig med edra barn, J kommen aldrig mer till mig. Si jag går all werldenes wäg, den jag icke återkommer. 3 fom hår utanföre begrafwen edra döda, nu fommer min fot aldrig mer på edra grifter . p förfan rilnhåärer