Helsingborgs-Posten – 15 november 1861, sida 2

—n——— — ——— ———— — — Jag blyges i hans närvaro. Dessutom är det omöjligt lefva i vänskapligt förhållande med dem af hvilka man mottager betalning. PROCESSEN. En ovanlig händelse hade några dagar varit samtasämne för innevänarne i staden Pesth, och nådde slutligen äfven Feodors n öron. En underlydande hade nemligen på en egendom nära staden i ett anfall af vrede slagit egendomsherrn, afhuggit med en knif flera fingrar på honom, utom några andra sår, af hvilka likväl ingetdera var dödligt. Egendomsherrn hade öfverlemnat tienaren åt lagen och man väntade med mycken spänning på utgången häraf. Den sårade var en af landets förnämsta ädlingar, beklädde i staten flera betydande poster, var dessutom rik, och man väntade derföre med allt skäl, att domstolen, lagens stämma, skulle dömma till hans fördel. Men å andra sidan voro omständigheterna som förledt den olycklige tjenaren till dem mordiska gerningen, af sådan beskaffenhet, att man e), kunde önska annat än att man måttemildt försara med den stackars mannen, Denne unge man hade nemligen förut varit: en lifegen hos herr v. R., den sårades fader ; men sedan han med egen lifsfara räddat sonen, hans nuvarande husbonde, hade fadren af lacksamhet emot sin lifegne, hvars namn är Peter, skriftligen skänkt honom och hans . efterkommande friheten, Ja, han gick i sin tacksamhet ännu längre och gaf den frigifne ett stycke åker, äng och en koja. Nu lefde den adertonårige Peter ett sorgfritt lif och var en den irogzaa sta och till gifnaste tjenare åt sin herre ; sty, fastän ti,