Ofwanstäende tvenne paragrafer, med hwars andra jemsörda gifwa den owilforliga flutföljd 1:mo, Att Staden Helsingborg lönar fers skildt en Brandmåfare. 2:do. Ast denne Brandmästare skall utan betalning, för fin af Staden åtnjutande lön. werknålla sotning bog hwarje af Stadens ins newånare wissa nänger om året. i Nu wisar fig emedlertid att allt detta ide bäller fived i tillämpningen ! En af Stadens innewänare t. ex., af deras colbägori bog bwilka solning skall werkslällas i Octoder månad, underrättad en wacker morgon att Brandmastaren will läta werkställa sotning. Sådan fler och naturligtwis tror den enfaldige Stadsinnewanaren ar gållande Brand Ordning Mall estersöljas och att ban säledes ide år ffyls dig betala för detta werkställda arbete! Men ban får wål fe på annat! Några dagar dere etter inställer fig berörde Brandmästare med en tjoct jonant under armen och begär betalning för somingen. Deen min bäste Derre — fås ger Då den förundrade enfoldige — SHSerrn har ju lön af staden för att werkställa denna och andra sotningearbeten! Jag skall ingenting Pbetala! Se bar får det i den nya brands ordningen! — Brandmästaren förklarar då att alla nyss anförda stadganden innehälla ett mifs tag och icke funna efterlefwas, at ban ide har annan lön af Staden än nägra och 20 Rits. daler, för bwilka ban skall fota bog sådana fats tiga fom omöjtigen sjelfwa funna betala, och med en förtwiflans suck öfwer författningen förnyar ban fin fordran 4 betalning. — Och ben enfaldige! Han brummar, men ban betalar, ty ban är ju enfaldig, och bar ej bjerta Att med stöd af en uppenbart illa bopkommen comaunalförfattning förwägra arbetaren sin lön. — Han borde måvända hafwa gjort flofast utt att saga nej! till Brandmästarens flagande fordran od) läta salen komma till Magistraten o. s. w. —Men de flesta menniskor söka ju undwika frångel och lida i tystbel! Ofwan påpekade felaftigbeter böra få fort ffe fan råttas, ty allmänheten bar utan twifwel ders of blifwit missledd och mydet frangel och obes bag stulle satunda bortfalla och underligt mäste det i sanning förefalla hwar och en att weders börande lätit falla fig til last, att utt en för ett belt samballe gallande wigtig författning, införa bestämmelser bwilfa äro nrundade på antingen nisstag eller fullkomligt oriftiga sakförbällanden. Hwemo år felet ? — — — X. — — —