Westeräs elememarlätowerk blef, jåsom man torde minnas, wid slutet af wärterminen Upp: löst tillfölje af en epidemisk ögonsjukdom, Dwils fen ännu ej till fullo är besegrad. I anledning deraf har elementarlärowerkers tillämnade bes lysning med gas blifwit tillswidare uppskjuten. —— LL —— Insändt.) Något om de nya solkskoleinspektörer. III. Wid uppgörande af inspektionsdistrikten hafwa wederbörande begärt mycket oc gifwit lite;; hade man begärt mindre, men gifwit mera, bade man wunnit mera. Det år ganska wanligt att allt hwad som fås för godt pris, icke gör den nytta man begär. Man wille här baf: wa många inspektörer, men då man ide kunde erbjuda hwarje inspektör högre arvode än 500 etter högst 1000 Ror, war det ide möjligt ati erhälla personer, fom kunde egna fin basta tid ät inspeftionen. Om man deremot ätnöjt fig med mindre antal inspektörer, men åt hwaagje anslagit större arvode, få borde man kunnat pär råfna sådana personer, som med praktisi erfar renbet i slolwasendet och allmän bildning kunde disponera sin tid uteslutande för detta uppdrag. Hade alltså wederbörande bestamt arvodet at bwarje inspektör till 2000 Ror Rmt årligen oc derjemte bestålt skjuts för twå bästar, sa stulle folkskolorna säkerligen bafwa wunnit mycket mera, då de förordnade inspektörerna kunde bafs wa warit stadde på inspektioner största delen al äret od) just de tider då folkskolorna äro all. mänt i gång. Difiriktens antal borde hafwa warit mindre eller endast 6. Hwarje inspektör erbölle wisserligen da ett större amtal stolor att besöka, men hade han ingen annan tjenfibefatts ning fom upptoge hans tid, få kunde ban inom ide alltför lång mdrymd medbinna att omforgss fullt inspektera fit distrikt folkskolor, förutsatt att ban antoges for längre tid än ett är. Man kande ock, om man så wille, efter en wiss tid förflytta inspektörerna från ett distrikt till ett ans nat, få att ingen af dem wore för behändigt fästad wid samma distrikt. Då kunde der också blifva tillfälle för en folkskoleinspektör att På statens bekostnad få göra besöt i andra länder. Ty anmärfningswärdt är det, att under der bandtwerkare i alla möjliga grenar årligen ers bålla statsanslag för att i främmande land ut bida fig i fina yrken, Ännu ingen person på statens bekostnad warit utskickad i andra länder för att taga kännedom om folkskolewåsendet. Det wore wäl snart på tiden om få stedde od) att folfskoleimspektörerna blefwe för detta ändamäl särdeles lämpliga personer att utskicka, tan wal knappast beftridas. Ått vå få sätt många före delar wunnos beböfwer ite här päpekae. Med ett arvode af 2000 Ror motfwarande en (cf tors lön i första lönegraden fan man bafwa rätt begära att en person skulle offra fin tid odelad är inspektionen, od) det wore wäl icke oc möjligt, a:t framdeles få detta arvode förhöjdt, och pa samma gäng distriktens antal förökadt, få att de blefwo 8. Detta antal wore fåkerlis gen alldeles tillräckligt, få an distriktets område ide blefwe större än att en inspektör kunde ofs tare förnya fina beföf i bwarje sfola. Wiosa stift baswa ide flera församlingar än att de utan olägenber funna sammansläs till ett, och dessutom beböfde man ide dela distriften efter stift utan efter landskap. Blefwe det muvarans de statsanslaget för detta ändamål framdeles fördubbladt, så kunde hwarje inspektör, efter wissa ärs nitisk tjenstgöring, få sitt arvode förs öfadt till 3000 Ror, dä man derjemte bade en ganska wacker summa till resefosnadsersätming. Riksens ständer skulle sakerligen ide göra nägra särdeles betydande swärigheter emot att fördubbla anslaget, då de woro öfwertygade att ins spektörerna gjorde landet något gagn. Den summa som ständerna af folkslolemedlen öfrers lemnat åt Kongl. Maj:ts fria förfogande år ju icke få ringa att icke deraf skulle fnnna utan fwärigbet asses 17.000 Ror för inspektionen. På detta sätt funde något resultat winnas. Med — —— mad, mon då hon kastat en blick på sin figur, glömde hon både sin vrede och sin försigtighet och deltog oförtrutet i den allmänna munterheten. Ett förfärligt brak underrättade henne alltför snart om följderna och kom bondpigornas munterhet att upphöra, ty de måste nu börja sitt verk ånyo igen. Skadan blef obetydligt reparerad, ty den otälige brudgummen förklarade att det gjorde ingenting och det gjorde de ej heller ; ty då Mätta föll knä framför altaret, med ett andäktigt och så lyckligt hjerta som någonsin blifvit en menniska beskärlt, tänkte hon alls Kövenhamu d. 10 okt. ÅFtyveposten Mrifmer: Underdirektören wid skeppsbyggeriet, Cavt. Schönheyder och inspectören wid machinistkorvsen, Vain, skola i dessa dagar resa till England, få widt wi weta, för att föranfalta att linieskeppetDannebrog och fregatten Tors densliold förlängas och förses med frruf och ängs machineri. Detsamma bladet skrifwer: Nu arbetar man i frineministeriet på em söndring i bolst. förs bundskontingenten, i finansielt hänseende. Justtieministern bar wid landstbingets fams manträce, i dag, framlagt ett lagförslag, beträs funde ärffilliga förändringar i gällande fagflads gar, angaende resrass. Från Swerige, Norrte ac och England skulle personer få framdeles fomma tll Danmark, oc) resa i Danmark utan pass; Danskar beböfwa, för att refa i utlandet, inga pass. Jtalien. Unita Italiana meddelar en till denna tits ning inlemnad skrifwelse från Mazzini. Revus blikansku partiets öfwerbufwud tillbakawisar ders utt energiskt beskollningen att förleda den italiens fra armeen till disertion. J Aavila har markis Spaventa blifwit fängs slad, en af förra tiders mest bekanta royalister. Man fall bos honom hafwa funnit fompromite terande Papper. Man skrifwer från Rom, af d. 3 oft., att ger nerat de Vavlace, d. 2, anländt på ängforvets ten Ebapral till Civita Bedia, för att befias tiga denna vlars? fastningswerf, och förstärka ars meringen. Den ttaliensta regeringen wisar sig ytterst fö rekommande mot Prcussen. Bland andra bewis derpå anrörcs, att general Della Rocca, fom skall represemtera Fonungen af Preussen wod frös ningen i Königeberg, bar endast Piemonecser och Lombarder i sitt sälstap. J Turin boppas man också att Preussens erkännande af Fonune gariket Jtalien ide skall länge läta wånta på fig, få mycket mera fom Frans den 2:dre blifs wit mycket kompromitterad genom den spanska expeditionen, i det att Borges antagit titel af bans öfwerste befälbafwande general i Galas brien, od) de legitimistiska bladen wäga icke förklara honom för en bedragare. Österrike. Förbällanderna i Ungern blifwa allt swärare och swårare för den österrifiska regeringen. Bros nerkomitatet, ywars prefident fardinalerfebiffos pen Jzitow ski war, bar blifwit upplöst likasom Pestherfomitatet, od) Zolakomitatet bar vu ned: lagt sin protest mor regeringens förordningar och de fongliga fommissariers öfwertagande af administrattonens werkstallande. Härtill kommer att fommissarierna sjelfwe protestera mot de dem tilldelade poster och göra få swära wilkor sör öfwertagande af desamma, att regeringen icke fan uppfollq dessa wilkor. Kejsaren af Österrike bade i Onsdags mots tagit den kroatista landidagens adressdeputation och gifwit den samma swar som ban förut gaf den ungerska, hwartill kommer att han betjenade fig af det toska tungomålet, bwilfet i bög grad förtörnat Kroaterna. Ett ytterligare skriftligt swar wåntas, men detta lärer komma att ins nehalla en fornyad uppfordran att företaga wal till riforädet, od) att om landidagen wägrar blifwer den upplöst. Med riforädet, fom är ajvurneradt till d. 4 Nov. lärer regeringen tros ligen äfwen komma i en allwarlig konflikt derest det befräftas, brad en IWWtenerforrefpous dent förmåler sill ÖSchles. Jet, nemligen att budgeten för 1862, i trots af den oificrella des mentien icke blott skall blifwa saststalld utan rifsradets medwerkan, men afwen att utan densamma skall träffas en ofwerenskommelse med banken. i Turkiet. Enlint beranelser från Konstantinovel, af den 1 och, fom hafva ingatt tll Marseille, bar sultanen, för att uppratthalla Serbicns organis sation befallt uppstallandet af 10 regementer Atbonesare, pwufa skola bewafa gränsen. Omer Pascha bar fallit i onad. Sultanens fammare berrar od) adjutanter äro erfatta af andra, det resograda partiet tillhörande personer. Fraurrike. Kejsarens af Frankrike representant wid frö ningen i Königsberg, marskalf Mac:Mabon, skall uvptråda med for prakt. Hans suite bestär af ide mindre än 163 versoner och deribland 13 kavaljerer of Frankrifes förnåmsta familjer. Amerika. Loudon d. 11 oki., (pr telegraf.) Enligt bes rättelser från Newyorf, af d. 28 sept., hafwa de konfedererade upprest batterier wio Potomac, och ämna mellan Occoquan vd Acquia Creck öfwerskrida floden. Newyork d. 28 sept. De konfedererades pe: vitut Udp beh HULT Teilsa 112 241 MIT omkr. 100 man konfedererade försmarade Roms ney. De konfedererade drogo fig tillbafa in bland bergen. Telegrammer-. Konstantinopel, den 1 of. Omer pascha har åter fallit i onåd och sultanens adjutant och kammarherre hafwe blifwit remplaccrade af personer af det reaktionära partiet. i Nceapel d. 3 okt. Fer ögonblicket ligga ia engelska krigsfartyg här och här wåmas ännu London d. 11 oft. (Morne Us i och de andra makterna hafwa defhirat art fe mera tillbjuda deras intervention mellan Durs kiet och Momenegro. Berlin d. 11. Statdangeiger meddelar, an Schlenitz afträder på egen ansökan samt att han år utnämnd till hus minister och grefwe Bernstorff till utrikesminister. De utländska gesandterna till fröningshög:idlighelerna ffols troligen taga plats i Königsberg, allt i ovrbe ning efter anmälningarne wid Teres hf fört Glazendon frall troligen david vga företradet.. Frankfurt d. 11 of. Nacbr.) Au dragandet om aftägsnandet af förd sonen härifrån är antaget af den församlingen. Turin d. Hof (Hamb. 2 hor ingifwit fin definitiva de: under sista hälften af oft. lemna Neapel mandor öfwer trupperna i de neap provinserna är tillbjudet general La Den nya lagen angående administrativa refonmer ffulle troligen träda I werfstalltgher efter d. 15 ofi. Newyvork d. 1 okt. De konfedererade hafma utrymt Mounsons HU framför Warhington och förbundstrupperna hafva derwå imagit plarsen. — De förenade bankerna hafwa öfwertagit De andra 50 millionerna af förbundslåner. Paris d. I okt. (Köln. Zeit. En anu droc chyr har ukommit: Kejsar Napoleon och för nung Wilhelm, fom förordar en nåra tlfluz ning mellan Preussen och Frantrike. Bromy: ren innehåller ett bref från kejsaren till fonuns gen af Preussen, bwaruti han yrtrar sig till fördel för freden och en öfwerenskommelse med Danmark, samt erbjuder fin bemedling. — Mot brochyrens förläggare skall prosess wara inledd, för det att han låtit offentliggöra ett, säsom der föregifwes, af kejsaren skrifwet bref, hwillet är oriftigt återgifwet. 2 AN av äC11 I SHuoumb. 2 i OM an fra — d. 11 Okt. Moniteur meddelar ett Fjc serligt decret, bwarigenom sranmäl, potatis, mjöl och stidfrukter, tills i September 1862, befrias från alla iniändskåa skepsfartsafgifter ä de icke i privat ego warande flod och kanalsträckningar. Detta galler såwål för utländska som franska fartpg. Newyork d. 28 sept. De konfedererade hafwa uppkastat batterier wid Potomacfloden och siusle gå öfwer Creckfloden mellan Occognan oc quia. Den lagstiftande församlingen i Sen tuckv har inkallat 40,000 friwilliga och hotar motsträfwiga borgare med straff. Ä (Dredd. I.) Dresden o. 10. Ö. K. H. kronprinsen skall på allerhögsta uppdrag fe begifwa fig till fröningsfesten i Nonigsberg. (Dredd. J.) Wien d. 10. Ö. M. tfejsaren har i går afrest till Korsu. Mailand d. I okt. Enlig bar biskop Cantemorri med regeringens Di anlände den 6 till Parma för av återigen ins taga fin post. Hans owåntade upptirådande gjorde stor sensation bland befolkningen 1192, IKT EE Deli a — TTR Ae 1 Ungfartyget UGolonifts förtigning. Engelska tidningar meddela nu närmare un derråttelser angående denna olydebandalls, Hus tyget lemnade Köpenhamn den 13 Dewn; måne ret war wackert, od) allt git bra ali den 10 på morgonen. Under loppet af den förendcrnde nolten hade winden tilltagit od) hade suteten en öfwergått till fulltomlig form. Omfring i balf 4 bröt en waldsam Förtsjo in öfwer fare tyget från styrbords sida, derwid bet lade fly helt och bället på sidan och laslen förför fin be. tydligt. Alla man kallades önonbiiktligen vå däd, oc faptenen gaf befallning au berga f len. Derpa öfwerfördes allt som jannos vå värd, till styrbordssidan, under förhoppning utt man derigenom skulle få fartyget au veJa sis på fölen, men detta lyckades ide. Åa måjlli ga anstalter wibtogos nu för att händra maJ net ot intränga i mastinrummet, men fartyget tog dock in watten i sadan mydenhet od) med sådan hastigbet, att det likwäl dit intrangde oc snart släckte elden under pannorna. Man His: fade nödsignal och snart fom ea briag i sigte, fom beswarade signalen. Samtidbige borttog en wåldig wäg styrboros råddningasbål vd) vå ans Or LHUUTUDATAanOC. 1114 den förut omnämnda briggen att rädda dem, som befunno fig i båten, bwarpå briggen Höll ned emot wrafet för att möjligrwis rädda när ara af bem, fom ännu woro ombord, bwilket dock lyckareo blott med en matros. Stormen rasade få fruftanswärdt, att det ide war möj ligt, att lomna någon ytterligare hjelp, och fort berpå sjönk angbären med fer passagerare och aterstvoen af besättningen, deribsand faptenen. Styrmannen hade, en half timma innan fartys get sjönt, wertt nere t fajm:an för att förmå en br Hold och hans bustru, fom icke lemnat fojutan sedan fartyge: fitt störisjön, att degiswa sig upp på båd, då de derigenom skulle ba sterre usigt art blifwa rårdade; men hr Had wagrade att lemna sin hustru, som då redan syates nastan lislös, och de omkommo följaktligen båda i wagorna. Fartygets bafälhafware, väst karten Vectet, bade i Maj måänad räddat be: sä:tningen på ett läg oc wäntate pa bonom en preussisk: fartya, och i Hull Och skön och regelmass; Hon bländar Dock först i dansen böfvar hon sin makt. är profilen, ock med starka färgers prakl. Pepita dansar, hon är idel lagor, 11 17 livar ; i s A Hon fiaddrar kring på känslans vilda vagor, Pet är som om hon plötsligt vingar fic! Man kan knappt följa henne med sin blick: En tummeleft hon tilvger öfver seenen, Hon dansar ej som andra blott med benen, Pepita dansar med båd hropp och själ Att konstens reglor icke följda blifva, Men hvem kan lagar väl för eiden skrifva alt hon dansar icke väl, Jon gör just ingen konstfult pirouette, a hon är eldig, snabb och fjärilslätt, Hd fast hon icke är i ungdomsvären, Så synes hon Ty hon är ungdomsfrisk vid fyrti är, ! som den rosen vara tyngd af ären, , slog ut I gär. 8011 vild berusning se um iche tid! bacehanrten svingar, hon bränner dina vingar härets rikdom får du iche fait, y du far vilse i dess svarta natt. fr ka — — um Österns perlor äro hennes tänder, En ros från Guadalqvivirs stränder, Det sköna lar som har evig vär, Der ros och inj3 jemt i blomning står. Emma. ARENA ARE SMET SEI SY 2 ETTER TEEN — Söwariehbandea Praktiskt sätt att pröfwa gald. Det ent lasle mebel an följa akta guld från guldlif legering bestär wii att guida det guld, som skali profwas, met en wanlig ftiuta tills en glån: ing I Derpå håller man en briunande, med moder swafwel besttuten swafwelsticka mot den på stenen af guldna melallen; förswinner då denna från flin tan, ja mer det guld, fom frutte pröfwas, e ra Hannor pd deistllu. Jande nessrallsårgi tot cusle ven 24 Se ager pt. föras jrän Hamre barg Hä ÖUremen. Wagnarne stodo i ordning med br ianeslusma djuren, då plötsligi ur den Fa ena af burarne rusade ut det wackra, wäl Oredcs fas.ne sig öfwer en rinz oh fal än wid ) wars Jena Ö Sve spända hänarne, bröt cå-. uvure det ber sig fan. En i sadeln på samme ball suttande förl, fom wid sejonetce sprang bict coctydligt rifmen i benet, forana bastigi danen och bade den sinneöånårwgron ällagen yada mån waqusn est siarfi tg, Dvs (8 fer Dban faftuve om halsen på lejodac:, som I narlig: för dblobet ur ben stackaro yästens båle. Lic: omeuge of tikäskyndande versonet drogs ts que nt få sturåt år iring halsen vä lejonet, att Den of mattiaher på föå ece slappte sit. nebsjunkna hästen OC) siryptec. De ssla fars A 4 al rf 1 Ä timme äta as det honom gina todrer. Årev! ber gjöorde en stor foriult genom detta let CUU. Den mUNf G HdurLICN GT)OolI! af polisen bes lontng ful sen valhn huandlin mMoObewvarus nägra dagar de fin önskar ö Säljuren lifsom alla hand ktolleget, eu mennistofännare, framlade en mångd shawlar, som han ansäg passande för hennes stam och perunsarartillgångar. Flickan betrafs tade dem flygtigt och anmarkeär att de ej woro goda nog. Man framlade då at henne flera af dyrbarare flag, men efter d ANDE I GR DU infann si. sedan ch :eHHU dfktäru och frantslä! alt föpa en Jbawl. edan (ran o: