Helsingborgs-Posten – 6 september 1861, sida 3

a aktieteckning fan Äftadfoms 9stad beslutit att teckna fig för Lit särskildt förslag inlemnades Hamilion rörande Bibanor i örflag wäckte mycken uppmårfs en fomite nedsaltt för belands uftella delen af detta förslag, anskaffande, och utgjordes dens mmarherre Trolle, Grefwe A. ton C. G. Wrangel, Handl. elsingborg, Brukspalron Bock Sson. positlonen war i går beföke, aj 1064 personer, deraf vn dopenhamn. . re wid JnduktriMotibhungen r Hetsch, Profesloc Hummel, 5immelfjer ob Grosshandlare än HKödenhamn, samt Pros fwerste-Löjmn ant Beijer, Baron skapten Boman och Konsul (Sn. P.) en 3. ÖOfweruppfyningåsmane ande tullfammare, kontrollören och dess huftru firade fötlidae )bröllap. (Norr.) En bedröslig oiyckshändelse ins dagar I Lifterby, i det en fon d derstädes, under jagt PAz hwilfen han ernade döda med wid skottet gick ar och tvättas magen, så att han sedermera Åsertgen en warnande pamins lig försigtighet bör iakttagas i af ssjutwaven. stinst. Sept. månad äger Vins hugna sig ar en manads bee e Biskop. Den nye Chefen, esa från Upsala, der imvigs nya, maktpåliggande embetet ga Sondagen d. 1 Sevrt., lår gå fin bostad i öfra waningen Sundsström wid storgatan, der n kommer att uppwaktas af yrkans och låärowerfers tjeniter håll ingå de mest gynsamma den nye Stiftochefen. Kvns ädlaste betydelse, troget bemwas firande det arf, förfaders uppe der förwärfwat år sina efters han dock icke uli det arfwet fe på makligheten och liknsjdhe. utan twett om, något som följd i oförtruten werksamhet, samt helig, fördold strid. Han taltika anstalter, som lagarna efasta, skola med omsorg och utbildande ar ert werkligt förs I medmenniskors andelig: wåls :sörjare och prest i ordets egentis han wisserligen i forsta hand ins alfwarliga och tillräckliga genom wisdomens och kärlekeus letarne för de kuga stöd, de åga i den stora ot, i den sjelftagna andelighes bara alfwaret, hwarmed de 3 den enfaldige och utså förs hans hjerta. Wetenskapsman elf i djup besittning af bilde skall det lärowerks Ungdom, V 4 1 D 1 är sina närmaste anhörigas, separalistiska utan äfwen hela det dyra fosterlandets hopp, ligga hans hjerta synnerligen nära. Def för nämsta wål skall han finna i def trogna hand: ledning till Honom, fom är lifwets, ljusets och wisdomens renaste fålla. J sanning sköna förs hoppniugar, som sålunda anknyta sig wid den nye Biskopen. (Link. Tidn.) — -nn-—— — — wW——— utlandet. De i Rom warande franska regementen lärer fejsaren ämna aflösa med nya. Det är swårt att säga hwad betydelie man fall tilllågga denna demonstration — såwida det skall wara en sådan — om det skall wara för att förmå turinerregeringen till större eftergift eller det skall wara förebud till Roms utrymmande. Trupprörelserna mot söder forifara och flera regementen hafwa de sista dagarne afgått Dit. Cu större eldswåda, fom tywärr klostat mänga menniskolif, bar sistl. onsdag ent rum i Turin. Eiden wtbidt ett större möbelmagasin och utsträckte sig till twå nårgränsande fås briksbyggnader, med en födan hastighet, att innewanarne knappt hade tid att rädda sig i blotta linnet. Når byggnaden, ki. 5, hotade att största rtillsammans gafs signal titl brands folket, att det skulle draga sig tillbaka, men sammanstörtningen skedde få hastigt att man: skaperna icke hunno konma ur wågen od 10 personer, bland hwilka befunno sig den tappre öfwersten för karab:nierna, grefwe Trotti, och major de Beautefort af 46 regementet begrofs wos under ruinerna, under det alt många särades. :onungen ef Preussen ämnar tillika med hertigen ar Baden lemna Ostende d. 8 d:s. J Polsu och de polska gränsprovinserna år der ännu beståndigt gåsning. Från Wilna meddelas till Ggas? att talvifa foltmusssor, d. 18 aug., skulle begifwa sig ut af staden, för att möta en från konungariket Polen wåntad procession, men blef wid tullbariereu tillbafas wisad af de der posterade militärer. Mängden trängde emellertid på, men kosackerna bhuggo in på massan, hwarwid 8 personer dödades och öfwer hundrade blefwo sårade. Missnöjet öfwer hwad som förefallit är stort; starka patruller braga genom staden, och efter kl. 9 på aflonen får ingen wisa fig På gatan, man lantärna. Många äro arresterade. Med desja och dylika oroligheter af politicknatur, synes de, fom hafwa en mera social prägel, få I fårbindelse. Så: ledes skrifwes från Lody till Warpebauer Jetr. att eldswådor höra tll ordningen för dagen, Man har uppsäckt att det sker genom mordbrand, ywarföre befolkningen lefwer i största oro; Man har icke lyckats påträffa de brottslige. Penningebristen i Ryssland fortfar och är få stor, att man maäast börja med byteås handel. På den finska iernbaaan d. 20 aug. hafwa de första proffarteena egt rum, och försöken warit i alla afjeenden gynsamma. Statsministera Schmerlings tal underhusets möte den 29 Ang. och oppositionens nes derlag bar i Wien sedan i Tyorodags tagit den allmänna uppmarksambeten helt od) häller tan: spräk. Om tillstandet i Ungern gifwer en förred: pondent till BB. sSJatle en mycket bedröflig stildring, isynnerhet beträffande der tagliga tills ståndet man od) man emellan. Under de sista fjorton dagarna existerar på andra sidan Leutha ingen werelvätt, ingen civilproces pa ordentligt executift satt. SJordegare-Freduenu år borta, enar man i många komitater förstört jorcabackerna. Hundradetals flitiga arbetare, isynnerber judar, äro brödlösa. De judiska arvokaterna harwa blifwit beröfwade deras anstarungar. J Frankrikes diplomatisska korpo bejwa ätskilliga förändringar egt rum, wata uu oe cielt meddelas i Monitöoren7. Marfis al Väs valette gär till Rom i stallet for hunger ar Grammont; markis de Moumter går fom geo sandt til Konstamtmovel, oc) bertinen af Öram: mont till Wien. Cu ny brochyr angående den romerska frås gan bar utfommir i Paris, uater tek I-i-mpereur, Rome, et le Roi de lltalio! Meinisterskriftet i Eurin har icke örsdfome mit något siitlanaende i reformerna i ben me organssationen. Fran Amerika har man underrättelser af den 22 Aung., ywaraf der witl synas sasom skulle man i Waschington sortjiarante wara myts fet orolig för an sramrycka och ett angrepp ffulle ega rum. Det såges att de foufedereras des Plan är, att med den at earylund samlade betydliga truppyrka afskara jernbansorbeindehjen mellan Pytladelphia od) Dä-UmoFC, under det att Beauregard och Jobanton slalle sramrocka mot Wasphington, tran Dirginten. Ett obewrd: ligt antal batar skola til underfiåd jer dena foretagande wara samltade AÅcqura Cveet, od) mycket starka batterier woro uppkoslade wid Potomacfloden. Från regeringen I Washinaton år utfärdadt ett bekantgörande, iföljd hwaraf det fromdeles ide tillåles någon att ulskerpa sig ttil ut ande, utan ett af stalssefreteraren undetteckradt pati. Ej heller skall det ullätas nagon att landa i de Förenta Staterna, utan alt wara försedd med pass från den ametifausla gesandten ellat kensuln å 4sångsstället. Med hanjecude tll perfoner, kommande från ullandet, är emellornd anståndstid lemnad tilis den-a fetertmmg hlanet blifwa känd. TelegraTrmm oer. Turin d. 2 sert. Den elficicla tidningen meddelar att Miaabettis demisnon ar antangen. Ricasoli öwertager inettesmimmertet, men bes haller änn: formarande mnikecmmemertct. — Cu neapolitanskta blod medtelar, art den engeista escadern afgått td Cia Bechta. — Den 3. Enligt dagens nummer af Pers feveranga fal Dicasolt ute uppgihva ledn gen af mrikes angelagenbeterna, förr än romerffa sragan bltfwit löst. Turtnertidningen meddelar ad fransmånnen bewufade grånsen wid Perugia. Fakiningar bafwa förefalltt met lan dem oc ensltttia band, fom ämnase göra infall vå det naltensta omradet. — Den 4. (Hamo. Nachr.) J natt hafwa reakttonåra landutgit mid Eigaro i prodensen Ascoli; trurperna oc nattenalgarderna sörjölja de lardade. Magusa d. 3. Montenegrinerna bafswa d. 1 sept. angripit Podgor:ga8 turltstau tyoncwandre, men blumit tsmlbata beauna. Londou d. 4. J dagens nummer af mes Cuy arutel omtalas der ryttet, att Dlvics A Tis matien bar si sinnet un satta antingen bring Juan Bourbon eller amertfanaren Patterson Bonavarterlt spetsen for repuditlen Merito. Paris d. 4. Enligi o numret för I bag, ar mPatrie, bar ordre afgätt till Nom, att de fransysta officerarna slulle wid grånserna förhindra bwarje infall ar Piemonteserna. 900 fransmån äro d. 2 sept. utsteppade i Ciditta Vech:a. Urs berrättelsen Om att der fule ligga tre franska fregatter wie Neapel är osafer. Den engelska cscudern wid Neapel har sån order alt afgä Necwyork d. 21 aug. Wod Petomac bafwa ännu inga fiendeltga röreljer förefallit. De fors federerade sorbereda er inföll Nissouri. Twens ne Newnorferbtad hawa blifwu lagda beslag pårt Philadelppia. —— — —— — — TS v arjehanda. Cu busattningofange. Times för den 20 Augusti anropar allmanna wälgörenheten for en busättutngsfånge, som suttit hårtad för skuld i Qwcens Benchs fänge se sedan 1814. Denne olycklige man hade under de tjugu första aren underhållit sin mör genom det arbete han för: råtlade I fangelsar. Ålltsedan 1835 har han ej kunnat arbeta med sina händer, hwilka förlas mats af arbeumalisk wärf. Oenne fånge, hwars nama år Milner, är nu TT är qammal. Mils ver hade, enligt engelska lagarne, funnat flipe på ut ur fångelset, om han bade welat erkan un frafwets tåttmåtighet, men dertill har han ej kunnat förmås. Caligt der nva lagnuiftningen fan ban nu ej längre qwarhällas t fåne gelset och han blir jaledes fri efter att i fyra: tiosju ar ba warit bysatt. Han eger inga flågs ungar i tifwen numera ech ej heller nägra wanner fom lunna bifpringa bonem. Sakert bur Fömes urpmammg behjertad af dur cm gelska allmanhetem. Rift paftorat. Den mest inkomstgifwande korkoberdebestallning i Gagland, fager tidnins gu meun, är parsoratet Doddington med anneret March i Cambridgeschire. Derta rastorat inbringar 7,300 p. st. (on:fring 131.400 Mor umt) ärligen. Nuvarande innehafwure Reeves rend Alger YPeyton, har innehafi det sedan Stl oo har saledes uppburit intill dato 365,000 r. st. eller omkiimg 6,575,400 Ror TW ——— ÅKratulation till en fröken —nmn på def förlofningsdag, af en Bonde i Göinge härad. Min nandegaste Frotijen, sorlaut me permissien, cin Bennaman weall hanlta cin liden erasicu, o busja jer lyttja fran tepplo ne te tan, ess bara I vått kenne hans poliesnattj forstan. Ja wa lid ud o nåntes bort te waur nabery; men da wa rått må tvotjel ov ja fe vrunly, för fölltjet ta wa tår rätt da wårsta ja ha ssöitt, fer ölla welle saattja o ella wa od vitt, od i snart stalen guttas e ha öm fin Baren, fem hade meen metel o hatt må gallgalon. Men som hår sies med o fan trode ja att inte, men ge te nana soju. Ja täjnte Gaveralen han ha wal hort uru turg, Jeraet lled fellij pla vedad, fom islas uditrina. Ja sperte ess da slattect, tem urug, da wa junt. ban ubs o fet ed ta wa sau rittit som vm stau.!, fer ja ba srutt Baronen van B-buftiå gaur, med mecb fina pjelta e pudradt frufati hanr. Där wa fan mecu glåtje, som vått te wanrt om Jal, må fåyrebröre brännewin e mrena sad må ful; ea meen sterer srammad, o manmen säl wa gla, för sagen ma flarejrad o fröltjen gott sitt ja. Sau får Caperalen må med aunat feat, te bef öd ja ma reje fe gan o siartattj. Derfore, ess ja tdangar te wa lid najjewis, Jau wili ja grattelojra, fantre pan beutawes.