Helsingborgs-Posten – 26 augusti 1861, sida 3

awar med förbehåll att icke uppgifwa namnen på dem fom lommo att yura fig, hwarföre ban äfwen biott begagnar sig af initialer, bhwilka endast lemnar tillfälle till gissningar. Ordförandeskapet bestreds af hertiginnan A. (Argyle), fom fade att drottningen befallt henne lammankalla de närwarande, och hertiginnan hade Uppdrag att forsäkra det H. Met ffulle understödja hwarje mått och steg hwaraf de olyckor som uppfomma genom krinolinen kunde förhindras. (När har wäl ett möle börjais under lyckligare auspicier 2) — Hertiginnan B. ansåg femiska medel. för an göra tygerna ebrännbara, oiillräcliga. Föleslog fom ie solution, att bortlägga detta plagg, hwarilill äfwen hon förbunde sig. (Blandad jubel af bifall or ogillande) Flera damer of högsta rang ytitrade sig likwål för denna resoluljon. Men lady S. råstod fig ide hafwa hört an någoa dame af stand dör iföljd af ifrågas warande toilettarnfel; bon förseglade ej sjelj fina bref, uran lär fin tammarjunafru göra det, od funde ide inse ar bom för dennas full, ifall hon behagade flåra sig i något tuant vg, skulle sjelf göra upvofftingar bio för att be: skydda en person af den lägre flassen mot följ derna ar dess tafanga och bojelse för grannlåt. Baronessan F. sorktarade anv bon icke bade nog moralisti mod an nöra sig såjitg, genom afwikelse från moder, (Huru manga dela icke vennes äsigter?) Harra förklarade bertiginnan alt drottningen skulle föregå med exempel t atfeende på modet. Flera damer önskade, alt fejfaruns nan Cugenie frutte gifwa sitt bijall till förånbring i modet, enär många engelska damer anse benne fäfom ett mönster af fmaf i toilerten. Vicomtesse L. försåkrade att bon kunde utlofwa bennes kejserliga M:ts medwerkan — Lady M. war icke emot den foreslagna resolutionen, men wisste ide buru man då skulle kunna skilja met. tan olika sambällsflasser, om man ej bade fris nelinen. — Lady L. sade att tygets dyrbarher utgjorde ju ämwen nu enda sfillnaden. Lady S. tyckte ef om denna effekterade filantropi. Hon kunde ej inse hwarröre damer af rang oc fasbion skulle göra fig till fågelfråms mor derföre att de lägre klasserna efterapa de hånre. (Sorl af missnöje.) vadp P. beklagade att ett sädant yttrande får refommit. Det war få sallan damer i teras llallning kunde göra någor godt för det allmänna, och det wore henne en for glädje begagna tillsället alt gagna menskligheten. Lady T. åberopuse fig vå fina goda gerningar mot de fattiga, men att hon funnit dem lika otacksamma. Herttginnan A. bad att man skulle balla fig till amnet. Hon bade ej funnit näågot under dislussionen foresomma, fom föråndrade bennes bswerwgelse. och om engeisk brottningen ullfa med den höga damen på andra fi dun fanalen deltog i rörelsen, hoppodes bon att församlingen endälligt fule antaga för: slanct. Hertiainnan B. tad att bhennes nåd ordföronden skuuestamsstalla proposittonen på resolutionen. Detta skebde och den antogs, om icke enballiat, fi arminstone nemine contradicente. Skuda blott, att wid denna discussion de böga damerna icke tycktes hafwa sig bekant den fara fom frmolinen medför I sanitårt hänsecnde, ens ligt Profresor Cederfjölds utlätande deröfwer för någon tid tillvata, enär ej något derom fom i fråga under discussionen. —— —