Hundskatt. J Sköfde tidning läses: Wid sammanträde inför magistraten förliden Onsdag angående beskattning af bundar bestämdes denz na skatt till det högst tillana beloppet, 5 rdr imt pr är. Wid Int, Siyrelsens öfwer Alnarps Landts bruke-Jnstitut sammanträde å Alnarp den 17 dennes amogs Jnspektor J. W. Wulff från Brägarp till Kamterare ed) Trädgårdsmästaren från Wrams Gunnarstorp C. Höttig till Träd, gärdsmästare win Jnstitutet. Samilige Ordi: narje Lärare wid Jnstitutet äro således nu ans tagna och utgöras de af följande: Föreståndare, tillifa Profegsor i Agronomi, Herr Hjalmar Nathhorst; Akerbrukskemist, fom skall unders wisa i Kemi, Fysi, Geologi och Mueralogi, Herr S. F. Brunius; Veterinårläkare, fom skall underwija 1 Veterinärkunskap, Botanik, Fv: siologi och Joologi, Herr Magifler O. Pehrsson; Jnspektor, tillifa lärare i det mekaniska åkerbruke,, Herr L. Nilsson; Kamrerare och Lärare i Landibruksbofhälleri Hr I. W. Wulff; Tiädgårdsmastare och Lärare i tädgårdsskölsel Herr C. Häntig. Af dessa iillträda: Söreftåns daren fin befattning den 1 Januari nåt. år, Jnspeftor, Kamrerare och Trädgårdsmåstare fi na den 24 nästkommande Oktoder och de öfris ga båda den 15 Mars 1862. Sedan det blif. wit deflutart, att 12 Lärlingar skulle wid In slintet antagas redan från den I nästk. Novems ber, hade till dessa platser infommit 30 anfök: ningar, på grund af hwilka Jnt. Styrelsen un: der ofwannämnde dag till Lärlingar antog: Garl Johan Pettersson från Bockaboda af Wioserjerda socken och Galmar Lån; Lars Nilsson från Lindhult af Hallands Län; Jons Pehrsson från Hemiksfells af Cbristianstads Län; Ola Bengtsjon från Östad af Näsums socken och Christianstads Län; Frän Malmöhus Län: Nils Jönsson från Södra Lindwed; Carl Au gust Clsememsson från Witiseröd; Mårten Hansson från Säritslöf; Jöns Nilsson från Cutarp: Jacob Christoffersson från Brägarp; Lars Jönsson från Kjellstorp; Hehr Hansson från Bosarp; Lars Andersson från Fuglie. Börande samtliga dessa Lärlingar inställa fig å Alnarp Fredagen den 1:ste instundande No: wember försetda med behöriga flynningsattester ställda till Lomma Pastorat. Med anleduing af passskyldighetens upp: häfwande i Swerige och, för resande af Ae: a nationer, äfwen i det absolutistiska Frankrike, uttrycker danska tidningen Fedrelandet den öns skan alt der fonftiurionella Danmark må uppe höra att lagga detta enfaldiga band på foms munika:ionen samt att regeringen måtte skynda fig att åminnone göra der i afseende på de nåre maste gianufelken.Näår man hwarken i Swerge efter Norge frågar danska resande efter pass, hwarföre skall då sadan beskatining fortfarande här i lande: affordras swenska och norska resande? Det förefaller ef;, tillägget Fadrelandet, fom blois a känslan af der vasfande borde ha föranledt ett fullftåudigt ajskaffande af pasjen för långe Iedan. Lastläger. Fran Stodbölm berättas, att ett stort rressislt lager kommer att i metio ar Raja månad sammandragas wid Rben. Tillifa amereo, anv lägret fommer att bewistas af Ö. K. w. Herngen af Ölergönand, åfmers fom att bland swenska officerare chefen för Elfd. borgs regemente, öfwerste Westfeldt, samt löjts nanten wid Göta artilleristegemente von Hole ten stola fomma att dit afgä. Dm Kommunallagförslagens behandling i Orebro, Askersund och Lindesberg meddela wi efter Nerikes Allchanda: Orebro magistrat och drätselkammare anfe sig i allmänbet böra tillstyrka godkännande af förslagen med de ändringar och tillägg, rikets ständer funnit nödiga, hwarwid dock skiljaklig uppfatming i några fall wifar fig. — Betråfs fande frågan om landsting, vurar magistraten och drätselfammaren följande: Ghuru de fivås righeter, hwilfa, hufwudsakligen wid beftåms mande af tepresentationsrätten och utgiftsbidras gen, uppställas af skiljaktigheten mellan stad och land uti intressen och utweckling i fommunalt hänseende, ingalunda kunna förbises, tors de lifwäl de fördelar, som hemtas från den utbildning af kommunalandan och det närmande mellan stad och land, fom föreningen i lånågs revrefentatton otwifwelaftigt fråmjar, wara få öfwerwägande, att, då seger öfwer fwårighes terna i ide ringa mån år beredd genom hwad föreslaget blifwi: och i ftörre mått mäste kunna winnas genom framtida begagnande af wunnen erfarenhet, man ide får trygga tillbas ka för hindren på den nya bana, förslaget öpps nar; dock synes nödig warsamhet wid afgif: liers paläggande kräfwa den rättelse i mom. a. ni S 40, att den gjorda inskränkning till af: gifter, som erfordra untarering för längre tid än fem är, ide bibehälles. I öfrigt synas fade ganden, fom bestämma, huru landssingets be. slus skola werkställas, ide böra safnas. — Wid nämnde utlåtande har v. Rådmannen E. J. Wikander fogat ett utförligare enskildt yitrande beträffande hufwudsakligen den ställning, som förslaget anwisar magistraten wid hands hafwandet af stadens angelägenheter. Askersunds magistrat par med noggrannhet granffar ej blott förslaget om kommunalstyrelse i stad, utan ock förslagen om fommunalityrelse vå landet, om lyrkostämma, fyrfo. och skolräd. Magistraten Lillstyrker obetingadt, att rifeis ständers förslag i alla dessa afeenden må warda godkändt och till gällande lag anbefaldu. — Beträffande åter landstinget år magiftras ten i Askersund mindre bestämd. Den säger fig icke sörbise ålskilliga fördelar af förslagel, fom uppräknas, men hyser dock ej så så betänkligheter. Slulet blir en hemftållan, att derest städernas och landsbygdens kommunala angelägenheter komma att sammanföras genom och behandlas å landstling, detta måtte, i afseende på städernad representation derwid, få inrättad, att städerna ide komma att utgöra en alltför stor minoritet emot landsbygden, utan att förhäl: landet måtte härutinnan mera jemnag, Lindesbergs stads magistrat och äldste hafwa warmt förordar Kunglig fastställelse å familis ga komiterades förslag med rikets ständers åns dringar och tillägg. Sammanfattningen af ofwanstående år alltså, att af förslagen till nya förfatmingar ens daft den om landstinget rönt nämnwärd oppos. sition inom en of de länets tre städer, fom hits tills afgifwit fina utlåtanden, nemligen i Affers fund, under det an Örebiv och Lindesberg törs ordat äfwen detta förslag. (Sn. P.) — Soöderföpings stads äldste hafwa afgils wit sitt utlåtande om sörslaget till förändrad kommunalstyrelse i stad och på landet. Utlåtans det gillar förslagets allmänna grunder belräf fande fommunalstyrelsen i stad, men föreslär, att i städer med mindre än 2000 inwånare stadsfullmäftiges amal skulle inskränkas till 12 i stället för 20 fom försla get föreskrifwer. Förs slaget om landsting hafwa borgerskapets äldste så tillwida funnit betänkligt, att städerna deris genom kunde fomma att åläggas att deltaga i kostnader för hwarjehanda företag, som för städernas imresse wore alldeles främmande, hwarföre borgerskapets äldste föreslå, aft då fråga inom landstinget wäckes om företag af den beskaffenhet, att stad ej deraf har någon nytta, DÅ må ej heller stad, twårt emot dess ombuds bestridande, kunna genom omröstning twingas att till ett fådant företag bidraga. Zendensen i den bewillnin gsförordning, fom med nåästa år kommer alt tillämpas, år, säger Nya Wexiöbladet, ide allenast art sösom hilintills bereda naten em behöflig men måttlig inkomst af de bergade och bättre lottade ftats. borgarnes årsrevenyer, ehwad dessa uppfomma genom industriella företag, erhållas säsom Iör ner och arfvoden eller härflyta af faftighetåes gendom, Utan den traktar tillika att på alla, äfwen hittills i wårt land oförsökta, wägar få omfattande och grundligt beskatta hwarje fame hällsmedlem, äfwen den fom genom fit ftråfs wande eller sin sparsamt tillmätta favpitaltills gång knappt förmår lyfta fig ur proletärernad klass, att, oberäknadt det förhatliga i spejandet efter de skattskyldigas lefnadswilkor, twifwels utan en enhållig missbelätenhet, ärminstone inom städerna der beskatiningen träffar härdast, fom: mer att uttala sig öfwer den nya förordningens bestämmelset. Då städe rna ega en få betydlig andel i den lagstifming, från hwilken den ifrå gawarande stadgan utgått, hade man wäl med skäl bort wänta aft icke stadssamhällenas förs delar blifwit få wäsendtligt åsidosatta fom hår uppenbarligen är fallet. Hwarföre skall, för att anföra blow ett enda srempel, egendomåwärder ä landet beskattas efter en annan och lägre skala än fastighetswärdet i stad? Jordegaren slipper med 3 öre för hwarje fulla 100 ror af detta wärde, hwaremot husegaren i stad tår betala 5 öre för samma wärderingsbelopp. Härtill kommer ar fastigheterna hädane fter upre stanas till deras få fallade werkliga wärde, guns dadt på köpeafhandlingar, arrenden, hyresinkomster o. s. w. För all inkomst, ware sig af kapital eller arbete, erlägges med få undamag bewillning med ett för hundradet af behållnins gen; vocd får ej afdrag ske för Iefnadstofmas derna, utan skola äfwen decfa, om än efter fnappafte måu iillskurna och ändock ej lems nande något öfwerskott, betala bewillning. Gus samt för tillåtelsen an med fina händers arbes te förffoffa fig en nödtorftig bergning borde rät:wisligen ej skatt betalad, få wida styrkas fan att öfwer den knappa lefnadskostnaden arbetet ide lemnar ben ringaste behållning. Den nya förordningen bjuder att åfwen den närings. idkace, fom drifwer sitt yrke med förlust, skall erlägga bewillning efter den norm fom för en sädan rörelse anses böra fastställas. Orimligi år stavgandet art skaliskyldiges lefnadskostnad i stad skall beräknas och beskattas i förhållande till beloppet minst tre vc högit fer gånger) af den hyra han betalar eller anses böra bee tala för de rum han begagnar. Samma ber skauningsgrund år äfwen husägaren underfas stad. Att lyren säärskildt åsättes skatt är onefs ligen i fin ordning; men den method, fom iwens sta lagftifmingen walt för bestämmandet och utrönandet af dylika skalteförhöjningar, synes mins dre lycklig och skall owedersägligen föranleda flagemäl och missnöje. Jnkomtuppgifterna skola hådanefter lemnas från allmänna werk och inrånningar, från domstolar, hypotheksin rättningar (i fråga om fastighelswårdet), bo: fnmUnrelser o. s. w. Skattebeloppen utredas eb besiammes numera af trenne delegationer: bewillningaberedning, tareringsfomi oc vrös ningåfomire. Ett grannlaga och ändock samwetsgrannt tilvågagående af tareringsmännen lan wisserligen i många fall utjemna de missrörhällanden och den obillighet fom eljest vunds wifligen måste uppstå genom en alltför hårds händt tillämpning of den stränga förordningen, Tanfen ett föremål för beskattning. J Helnngsors Tidningar berättas följande: Uli Öaarajärwi favell of Pyhåjoki socken i Öster, botten bölls sistliene wimter fyrkostämma, der aubbarne enballiat besloto, om bwar och en, som låter bålla dans i fina rum, skall betala ll tattigkassan 1 rubel för en födnedag, 2 rör en föndag oc 3 för en bemerag. Piiften fall bäras upp ur fo:fosexmannan, och skulle den ej godwelligt till dem utoctalaa, få skall länsmane nen utan frus drijwa inden, Beslulct är stad faftyte af guvernören och bar saledes laga fraft. — Alt deta berattar en komcapondent t Du: lun WWriiffosSanomia och tillägger, alt ban publicerat det för att täta äfwen andra förfams lingar weta deraf oc moj igen förmå dem aft probera om medlet är godt att förekomma det ojwerflötina dangwäfender. Hertigen af Gotha och hans folk är tic teln på en af regerande bertigen Ernst af Coburgsotba utgifwen skrift, fom i Tyskland wadt ofanligt uppscente. En Iit:eroturshiftos nifer och publicist, wid namn Sh ads Weisfen.fela, bade uti en sachsisk tidning författar en sti dina of denne furite, bano regering od) förs ballande till sitt folk, derwid papekande det förs ballande, att bertig Ernst, fom cljest i Tystiand ar särdeles populär, ej är Ifa fördelaktigt upps tattod af sina egna undersäter. Aj denna upps sus föranleddes bertinen art sjelj sana pennan oc utföra en utförlig teckning af fin regering och sin sielf, fin vigentbana och förbållant ena mom sint land. Hertigen omtalar buru bans land förut hatt en patriarfralisk siyrelse, men buru ban fjelf, ett tideng barn, bade arbetat pa fonstituttonella institutioners införande, bwvars mid ban rönt mycken motssräfwighet ej blot bog adcl och embetsmän, utan äfwen hos sjeljwa feliet, fom bade föga finne för sielsshyrelse. Derefter fommer en teckming af hela bans pos lnif oc landete inre od vine roliliska förhåts landen från bertigens mottagande af regeringen 1844 till närwarande tid. CP. T.) ling general. Den nye öfwerbefälhafwaren för Förenta Staternas trupper, gencral PVE! lan, ar ide mer än 34 är gammal. Han bar förut waru i merifansk frigatjenst od) war ure der Krimfälttåget skickao sill Europa för att studera de wid cngelsk. och frarska armäerna införda förbauringarne Sedermera lemnade ban militårtjensten för att blifwa Vice vrefirer,