så kallade undantag få vara på Gyllingsnås egor? sade Birger bittert. Nej, jag tål icke pack, — och jag lofvar, all jag skall göra rent hus hbår.o PDetilorae sinnas en vedergållningsrätt, genmälte Birger. PAmnar herrn profetera 2? frågade Alrik hånande, Alrik, Alrik so utropade Magnild varnande, och straxt efter fästade hon på Birger en blick så bedjande at han, ur stånd att motstå den, nedsänkte sin och gaf ej Alrik ett enda ord till svar. Engelborg hade redan aslägsnat sig, straxt efter smög sig Yngve bort, och Alrik faun for godt att soja deras exempel. Jag år löjtnanten af hjertat förbunden?, började Magnild. ?som innehöll det svar, hvilket jag såg sväfva på löjtnantens låppar.? Det var den bön, jag läste i fröken NMadanilds ögon, som aterhöll det ; en annan gang kan jag ej svara för all jag har samma vålde öfver mig sjelf. Jo, löjtnant Löwenthal maste hatva det, losva mig det!? bad hon lifligt. Jag vill icke gifva några löften, som jag icke kan uppfylla?, svarade han. Man kan allt hvad man vill. i Nåväl jag medger det, men jag vill icke, sade han trosigt. (Forts.)