Sundet. Korvetten Chapman ankrade i går f. m. på Helsingörs redd. Nåra samtidigt ans fommo och ankra de å redden 6 ft. preusfiffa ångfanonbåar. Afwen passerades Sundet på f. m. af 3 tyska transportfartyg. Ehapman saluterade jäwäl kanonbåtarne fom tranåports fartygen. Nytt ångfartyg. Från Halmstad skrifwes d. 8 Aug.: Wid i går med aktieegarne i Hals ländska ängbåtsbolaget hället möte fa tiades det beslut att ett nytt ångfartyg i likhet med Najaz den skulle byggas å Motala mekaniska werkstad, i hwilket machineriet efter förolyckade ångfars tyget Kattegat skulle anwändas. Det blifwans de fartyget, fom skall wara färdigt den 1 Juni nästa år, år beräknadt femma att fofta 210,000 rdr, hwadan, då wärdet af det gamla ma dis neriet 75,000 vor derifrån afdrages, ett tillffon af 135,000 rdr kommer att af tefervsond och aftieegare utbetalas. Till Lunds Universitet har, i likhet med hwad fom skelt wid Nordens öfriga universsteter, inbjudning ingått från Christiania, att ber wista festen i sistnämnde stad den 2 Sept. till firande af 50:de årsdagen af Universitetets ins wigning och den 3:dje Sept, Studenttöreningå: byggnadens inwigning. Ehansföanläggningen wid Längebro wid Cbristianstad är nu så nära fullbordad, att densamma sistlidne weckan kunnat upplåtas åt den allmänna trafiken. Gamla Långebro håller redan på att nedrifwas. Uti flera utländska tidningar går nu den uppgiften att lifsom Frankrike skapat eu Ko: nungarike Jtalien, få kommer det också att bils da ett Konungarike Skandinavien. Deputationen från Wormsö. A. B. bes råttar, att de till Stockholm anlända fem Wormsö bönderna d. 10 i K. Utrifesdepartes mentet uppwaftat H. Ere Herr Statsministern för utrikes ärendena samt till honom aflemnat en få lydande skrifwelse: Till Hans Ercellens Ministern för utrikes ärendena! Annu en gång wåga wi fem fattiga bönder, utskickade från den swenska befolfningen på Wormsö i Estland, taga Eders Ercellend wåls williga uppmärksamhet i anfpråf. Sedan weckors tid befinna wi oss hår i Stodholm, der Wormsö-menigheten, i fin ytterita nöd och sedan den förgäfwes försökt andra ute wägar, trodde i enlighet med en från wåra förfäder fortplantad sägen, att någon tröst och hjelp skulle stå att winna. Wi ha här blifwit af alla, från konungen till den ringaste man bland folket, bemötta med en wälwilja oc) ett deltagande, hwaröfwer wi känna oss djupt rör: da och tacksamma. Men tiden går, Utan att wi funna erfara, huruwida wi något lyckats uträtta för det syftemål, för hwilfet mi hitkom. mit. På långa weckor — mycket långa jor dem, hwilka äro få tryckta af oro och befyme mer fom wi måste wara — ha wi ide hört någonting från wärt hemland, om wåra ders warande anhörigas och stamförwandters öde; wi ha erdast förnummit dunkla, oroande rykten, fom ytterligare erinrat of om, hwad wi redan förut mycket wäl insett, att wi gå det ryåligas ste öde till mötes, om wi återwända hem, utan att dessförinnan en förändring intrådt un förs hållandena på Wormss, till följd af ett direkt ingripande från den ädle och folkwänlige fej: far Aleranders sida. Då Eders Exrcellens lätt fan tänka fig den ängslan och oro, hwaruti wi nu wid höstens annalfande befinna oss, hoppas wi, att Eders Ercellens godhetsfullt skall tillgifwa oss wår djerf: het att nu hos Eders Ercellens söka underrättelse om huruwida någonting från jwenska regeringens sida kunnat åtgöras med anledning ar wår flas gan och huruwida Eders Ercellens erhållit nås got meddelande, som skulle kunna lemna oss fännedom om ryska regeringens eller ryffa auf: toriteters uppfatmning af denna sak. Tryggt kunna wi försäkra, art all wälwilja, fom Eders Ercellens godhelsfullt fan täckas bewisa of, skall uti tacksamt hjerta och trofast minne bewaras hos oss och öfriga Wormsöboer och hos wåra etz terkommande, få långe en fiwvenffetalande befolfs ning finnes wid estländska kusten. Siockholm d. 10 Augusti 1861. Lars Lindström. Johan Renberg. Hans Solros. Adam Jerikas. Anders Winqwift. Grefwe Manderström lärer ba talat wänligt med bönderna och bedt dem ännu något fe tis den an, emedan några upplysningar afseende på dem och deras förhållanden ännu ide in: gått till kabinettet, men möjligen kunde wara att förwänta. Kommunallagförslagen hafwa af Ehriftis anstads Magistrat och Stadens Aldste blifwit till antagande tillstyrkta, bufwudsakligen i öfwerensstämmelse med de modisikationer fom fö refinnas i Hr Landshöfding v. Troils refervas tion t Stomite-betånfandet. De resp. ffrifwvelfers na äro enligt Sk. P. ar följande innehall: Magistratens: Då Eders K. M. behagat infordra Magis stratens Yttrande öfwer ulsedde komiterades af: gifna förslag till förordningar om fommunals styrelje på landet och i stad, om kyrkostämma samt fyrfos och skolråd och om landsting, så får Magistraten, efter tagen kännedom om be rörde förslag, yttra att Magistraten för fin del tillstyrker bifall till de afgifna sörstagen, likwål med sådana förändringar deri fom Hr Landäs höfdingen m. m. S. v. Troil föreslagit samt dessutom art städerna måtte erhålla et storre antal representanter wid landstinget än förflar get innehåller och att ledamöterne uti fyrko. od skolråd må fritt få inom sig wälja fin orDjfös rande. Borgerffapers äldstes utlåtande har följande lydelse: Borgerskapets Aldste i Christianstad, hwars ytrande öfwer betänkanden och förslag till för: ordning om kommunalstyrelse i stad, föroroning om kyrkostämma samt förfos och ffolråd blifwit affordradt, få efter det desfa betänlanden och forslag circulerat Borgerskapets aldites ledamöter emellan och derefter dlifswin inom Borgerffas pets åldste diffurerade, förklara hurujom Bors gerskapets äldste, Då grundade skäl, dem Bors gerskapels åldste likwal irott ide böra här upps tagas, finna 25 Si förflaget till förordning om fyrkostämma sam: fyrko och ffrotrad böra få den förändrade lydelse, att ortförandeskapet ej Uuteslutande bör tillhöra Kyrfoherden, eller den hans embete förestår, eller annan för tillfället förordnad prestman, utan bör ordförande, famtidigt med wal till äterbesättande af ledamöter efter under sistförflutna året afgångna eller till afgång berättigade ledamöter, fritt få wåljas inom fyrfooch skolrådet, i hwilket Kyrkoherden, eller den hang embete förestår, alltid år fjells skrifwen ledamot; hwarjemte undertecknade Lunds qwist och Lönblad wäga såsom egna åsigter ås beropa den reservation Hr Landshöfdingen S. v. Troil nedlagt emot 13 Y uti underdåniga förslaget till jörordning om kom munalstyrelse i stad, beträffande rösträtt och wal wid allmän Rådstuga. BVorgerskapets äldste, fom i öfrigt underdås nigst tillstyrka bifall till ifrägawarande betåns fanden och förslag, framhärda ete. — Om kommunallagförslagens bebandling i Oogarshamn meddelar tidningen Hermoder: Öfwer be af dertill förordnade kommiterade afgifna wigtiga förslog till förordningar rörans de fommunalstyrelse på landet, fommunalftyrel: fe i stad, kyrkonamma samt fyrfos och stolråd och om landsting bar magislraten bärstädes nu afgifwit yttrande. Författaingsförslagen om fom munalstyrelse på landet samt om fyrlostämma, fyrfooch siolråd bafwa derwid blifwit tlltyrfs te. Nörande åter forslaget till förf atemngen Om lommunalulvrelse i stad bar maginraten nästvrkt ässiliga ändringar. Sa bar magistraten lansett billigbeten kråswa, att i allmånbet utsträcka de fommunala rättigbeterna tll alla i haderna bos fatta fambållsflocfer, till följd hwaraf mage sira:en tillstyrkt den utwidgning of den borgetrs liga fategorien, fom bliwit af en reservantei fomiten, Yr Jultuiw-Borgmåkoren Stolpe se-. reslagen. J dseende vå den sallnina Hl och iuflyiante på sommunafförwaltningen i stad, fom enligt lagförslagets 59 oc 60 Ss ssulle tilllomma magisrat, har magistraten ansatt twifwelaftigt, buruwida dessa siadganden stulle funna fända tid starssamballenas sanna fördel eller skulle funna få ullsammans med wmogte strats, af kommunallaastiftningen oberoende cgens skap, att wara en offentlig myndigbet, bwilken inom stadskommunen har närmaste answaret för upprättbällandet af det allmannas intresse; ty fall gifwas af den egenskop, att magistiat bör ega rat att dem prönva och ofwer dem i för: sta band befluta, bwilket, enligt lagförslaget, ide stulle funna ske, enär beslutanderätten Ar, utan undantag, ofwerlemnad är allmänna råts stufwan, fadsiullmåtnupe eller i wissa bänfeens ben stadsnamnden, bwaremot rend ast werbrällige bet och förwalining blifwit uppdragna Åt mar gisstraten. J följd af desgsa och öfriga uti utla, tandet onförda skal samt under aberopande of hwad Jnst. Borgmastaren Stolpe uli sin refers vanon anfört, bar magistraten uttalat den ÅRA: ten, att wådor slulle för stadekommunen funna uppstå, om den föreflagna inskrankningen i mas atftrors inflotande skulle komma till fänd. Eis ter uttalande of dessa asigter bar magistraten föreslagit, SS 3. 4, 6. 7, 10, 16, 17, 19, 33, 36, 43 59, 60, 67 och 69 måne komma at erbälla den lydelse, de til innevallet morfhvas rande uti det motförslag, fom innesattas I Hr Borgmämaren Stolves refervation, ega. Hwad slutligen beträffar lagsörslaget om lantaz ting, bar maqgissraten ullnvift tetsamma, dock med de modsfikationer och nlläga, rifets Händer utt und. skrifwelje den 29 Oktober 1860 trams ställt. — Uti de åsiater, magisiraten salunda uttalat, vafwa borgerstapets aldste tid alla Des lar instämt. — Jönköpings Magistrat och borgerstaps ids ste bafwa obetingadt iillstyrkt bifall till fom mus naslagförslagen, nemligen om kommunalstyr else på landet ; om dito i stad; om kyrkostävama samtr fyrfooc) ffolråd, od) om landsting, med: de Ändringar och tillägg fom af Rikets Stäns der blifwit antagna. — Kommunallagen. Grenna magistral och borgerskaps äldste hafwa odetingadt lillstyrkt bifall till samtlige fomitesförflag i hitbörande åmne, nemligen 1. om fommunalftyrelfe på lan: det; 2, om dito i stad; 3. om fyrfoftåmma samt fyrfo: od) skolrad, och 4 om landsting, med de ändringar och tillägg fom af Nikets Ständer bafwu antagna. Giftermål utan wigsel. I Skellefteå titning låses följande äktenskapsannons: (Jag Olof Abramssou och jag Anna Magdalena Johansdotter hafwa, med wåra föräldrars bi fall, beslutit ott ingå äftenskap med hwarars dra, men ej kunnat få laga lysning och mig: sel, af den orsak, att jag Olof Abramsson ej fommunicerat i statskyrkoförsamlingen; hwarfö te wi hårmed sfriftligen förbinda oss till åftens skapet, och wilja det med Guds hjelp obrotrar ligt hålla och efterlefwa. Skellefteå den 22 Jusi 1861. Otof Abramsson från Kåge. Ane na Magd. Johansdotter från Klutmark. Wi underskrifne föräldrar till dessa kontrahenter bafwa gifwit wart bifall GO deras äktenskap, betpgas, ud och ort fom ofwan. A. C. Forfe lund 1 Häbocts;ots (bomarfe). Johan Olofös fon i Klutmark (bomärke). Närwarande wiutnen: Johan Gricsson. Johan Höglund i Lund. Joalim Lundqien i Lund. (Jnsändi.) Den krona, öfwer prcdikstolen i nadens kyrka, hwuken för omfring 11 är sedan blef, säsom i dåligt stick oc) nara av nedfulla, borttagen, har nyligen, fullkomligt restaurerad, atersätt fin lsortna plats. Renovanonen, werksstäld of mice fare Petersson och malaren Preortus synes wara mycket lyckad och lärer församlingen frans na t forbindelse till en af def famvådametrs lemmar, genon: owars intresse för saken den formodligen be:ydliga kostnaden, bläfwit, Utan forsamlingens der ringafte betungande, ersatti. För an kyrkans inre ma kunna sagas wara i ett fullsständigt skick, aterstär nu blott ett nytt altarstranf, oc man bemställer derföre Hill 1ves derbörante tyrfonorelse om den ide stulle finna lampligt barom böra församtmgen. — Jnsändaren bar gjort sig underrattad om intomilen för uttegde bankplatserna, och då dessa utgöra ufwer 800 Ror arligen skall säkerligen deosa inkomster, under bömt tvänne år, wara tillräckliga för anskaffandet af ett nytt wackert och tyrfans inresi ofrigt passande skrank. Hwad kyrfans yltre angår, anser insändaren att råns nor under fyrkotafet, med tho atfölfjande stuprör, borde ju förr desto beldre anskaffas. — Koftmas den barföre ersattes tullkomligt genom befpars ring ar den arlina dryga kontnaden for reparors tionen å wäggar och pelare, bwufen blifwer bes böfla genom den mangd warten fom srän det stora oc branta tafet, wid bwarje Nederbörd, nedrinner od) förwittrar stenarna. — — — —— Stockholm. — Kongl Maj:t bar behagar under den t Augusti ulnämna till kommendör af Norska Sit