Helsingborgs-Posten – 29 juli 1861, sida 2

npet höres att löjtnanten sjelf icke är sar. men om ni en dag blir det, talar ni ej så. vJag gifter mig aldrig, yttrade Biraer, ty jag vill icke ha några som lida genom mig. Men, om så blelve, skulle jag tacka Gud som toge bort de små, innan de finge allehanda bitsra ersarenheter. rJag sörjer icke barnet, inföll modren, rmen jag längtade efter fröken Magnild, ty jag har under de sista veckorna varit sjukare till kroppen än vanligt, och själen har icke heller varit bra — men nu är det bättre, och hon tryckte hårdt Magnilds hand. Efter ett litet uppehåll uviskade hon sakta till Magnild: J vestra tornkammaren står ett litet obemärkt bord — men det bordet år icke utan betydenhet — det star till venster, straxt innanför dörren, — en annan gång skalljag säga mera.? Magnilds nyfikenhet, starkt retad genom hustruns ord, ingaf henne för ögonblicket blott en tanke, den att aflägsna Birger. vhsvad är meningen med löjtnantens hitkomst Å frågade hon. vatt hemta fröken Magnild. del gaf mig det uppärag. Ö.. rpyet var en öfverflodig sorsigtighel, svarade hon. vvädret är ju ganska godt, och jag hade säkert kunnat komik hem på samma sålt som jag kom hit.? i För några timmar sedan var detta likvisst osäkert. Men det är kanske ledsagaren som misshagarr, tillade han med en blick så ustryckssfull, att Magnild nästan omedvetet nedslog sin ; men efter nagra sekunders besinning upplyfte hon den tryggt och srimodigt. . våjinant Loventhal har elt hufvuddrag i Kapten Bransin karakler, genom hvilket ni förbiltrar ert egel lif och gör andra orätt. ysyvilket då 27 rptt granslöst misstroende. — Jag skall komma straxt, men låt mig tala ett par minuter med mor Inga.? rparval, mor Inga, sade Birger med en viss vekhet i rösten. Det är ju godt alt tanka det barnet välkomnar er 2 Hvad menade ni, mor Inga 27 frågade Magnild, sedan de båda männerna aflägsnat sig. vJag vet ull löjtnant Löventhal är i behof af penningar. Gå i det rummet jag nämnde, tryck på en liten fjeder som sitter vid kanten al bordet, en klaf går upp, då ser fröken en mängd små lådor, i botten på den mellersta är också en fieder, och om fröken trycker på den, finner fröken ett litet paket innehållande en liten penningepung och ett papper med åtskilliga upplysningar. Jag sager ej mera. . Jag kan ej komma dit utan alt tala vid faster. pet får icke fröken, — men nyckeln ligger i det lilla nyckelskåpet som står i hennes sangkammare. -År fröken färdig 2? frågade Birger, som sakta öppnade dorren. ?De äro oroliga hemma, vi få ej dröja så långe.? vharval, mor Inga, Gud sade Magnild. — Jag vågar väl ej fråga, började Birger, sedan han lyftat Magnild upp i vagnen, )hvarföre froken Magnild så godt som rymde från Gyllingsnas 2 i rjag såg att elt oväder var i antågande fruktade motstånd, men ville för ingen del neka en bedrofvad en så oskyldig begåran. (Foris.) vare med er