Helsingborgs-Posten – 13 maj 1861, sida 3

Ett kärleksprof. Följande bistoria, eler kanske fnarare sannsaga, gör för närwarande sin rund i de utläntsta tidningarna. Bicomteese L. i Paris, numera en gammal gumma, war för 40 är sedan en ung, wacker, snibrik, älffs wärd 207äria enfa och rit. Den eleganta mans liga werlden krinaswärmade benne, men bon afwisade lcende alla byllningar; endast en ung engeleman intresserade venne nägot. Man kom ull förklaringar, od) engelsomannen swor nas turligtwis att offra lif och blod, om hang bjers tas herrskarinna befallde det. Nej, det är för mycket eller ide nog, fmwas rade bon. Mi erbjuder mig ert hf; men ni fall blott gifwa mig en smäsaf, ert wenfira lillfinger, sasom underpant på fanningen i edra ord. Den färlekeglödande engelsmannen fieg upp från fin knäbojande fällning, tog med talande blid afsted och — gick. Följande morgon inbars i den retande enfans boudoir ett yerst elegant strin, i bwilfet lag prydligt bäddadt på en swart sammetekudde ert nyss wid roten afffuret lillfinger. Bredwid detta befann fig ett bref af följande innehåll : Min fru! MNi anfer ett affturet finger får fom en underpant på kärlel; härjemte följer en