Helsingborgs-Posten – 13 maj 1861, sida 3

föräldrar tar mera, ; wärtom arnets bäg Barnens ungdomlig och ändar innen må gens stull. ist på luft r ögonen, ider deraf rättelser i ungdomen, Westerås ffolungdos underwide m, hwilka nofta full: ett tomt och förla: stället för utlbredas att kunna fwan efter uta ät den udamålets säger en n ett helt må wara Utom fet aftgifs och skolan lig nyttig borde för England got dylikt anse att sen funde af refors stran och igarne, i ng, om unde ge: Sör folket t lyckligt, n fuliurs erwinner:s polket och a är det enom Ute likasom rufter. 2fonungen sin resa s maj:t med ängs grundfte: ven enfes i slottet. —— örsäfrar, fig bes Herbert nark och erkänna manuels markis Torrearsa skall, säsom utomordentlig gesandt, i detta ärende afgå till Köpenhamn och Stockbolm. Times, fom den 7 dennes, omtalar discuss sionen i den preussiska kammaren, rörande den Macdonaldska safen, behandlar Preussen och de preussiska förbällanderna med den yttersta grad af bän och förakt. Tidningen yttrar, att de slandalösa afwikelserna af volisen hafwa gjort Preusfen nära nog lifa beryftadt, fom det hits tillswarande fonungarifet Neapel. Med affes ende på Vinckes yttrande om, att alliansen med Preussen är för England en nödwåndighet, fås ger Times: Det borde redan hafwa blifwit klart för br v. Vincke, att det engelska folket och den ens gelska regeringen ide äro benägna sätta nägot sonnerligt högt pris på alliansen med Preusfen. Denna fråga bar egentligen intet att skaffa med den Macdonaldffa affären ; men, fedan hr v. Vincke wäckt denna fråga, wilja wi säga, att Ingen, bet må då wara ywilken fom belst, fons tinental alliancc är en nödmwändighbet för Storbritanien. Om de berlinske politici tro, att wi beböfwa be dem om någon tjenst, miftaga de fig mycket. Allt vwad wi önska är, att de wille lära fin egen regering litet aktning för lagen od) det passande, när fräga är om engelsmän. Baron Sclemitz beklagare fig i sut swar öfwer Lord Palmerstons tal. Han fade, att det bade ajort ett ssmårtsamt oc be klaganswärdt intryck i Preussen. Det tro wi nog. Lord Palmerstons tal i sessionen förut, om Neapels och kyrkonatens tislständ, ajorde på wederbörliga Orter ett dolikt introck, och bidrog ej få litet till wiosa bändelser, fom nu äro allmänt bekanta. Preussarna behöfde ocksä en gång få ett sädant skarpt tilltal, fom brinska premierministern hallit. En regering fom want fig wid art ordna allt med militårisk: pedanteri, och en befolfning, fom merändels är trög nog att nöja fig dermed, föralömmer lätt hwad fom ar passande och brukliat bos bårnre ordnade odministrationer och raskare nationer. Preuds forna slulle begripa, att man i andra tänder icke kastar folk, under fer dagars td, I ett smutsigt fängetfe, förrän man anställt förhör med Dem, angående en obetydlig förseelse mot pos lioförordningarna, och art generalprokuratorn skulle balla fig till den sak, fom är i fråga, och ickeltillfredsställa fin ondskefullbet, med att foms ma fram med allmänna invecttver. Detta är det wigtigaste resultatet af den länga debatten, rörande fapten Macdonalds sak. Wi waga försåkra, an den preussiska polisen skall uppföra fig bättre hädanefter och Prenssarna borde till oc med tacka of för det wi hafwa befriat dem från polisens wärsta afwågar. Hwad baron Schletnits demonstrationer och bang note till Lord Jobn Russell angär, få bafwa de icke fort att betpda. Herr v. Soleinitz fan gerna ädes ropa fig på Preuossens oafbängigher och Hifa rang, men ban fan ide dölja för werlden, att bang regering bar fått en lektion, fom den tros ligen ide få fnart skall glömma. J anledning af ryska kejsarens födelsedag, den 6 Maj, lårer en demonstration werkligen egt rum i Warschau, i det att, twertemot utkomna polisförordning, de flesta underlåtit att tUlumi nera. Men der af damerna bestämda demon: stration, på fonstitutionsdagen, blef ide af, emes dan det war för kallt, att då begagna tunna hwita kjolar. J Paris hafwa de polska emigranterna, fås som wanligt, firat konstitutionsdagen, och den 91järige fursten Czartorosli bar bällit ett tal, som war så närgående mot Ryssland, att man antager, att den ryska gesandten wtli beswära fig deröfwer, få mycket mera, som fursten uts iryckte fig längt skonsammare om Österrike och Preussen. Ä Det beter, i den spriska angelägenhe:en, att Eugland har förkastat de turkiska bemedlinges förslagen, och att Lord Cowley fal hafwa uns derrättat Thouvenel om, att 8,000 engelsmän från Malta slola besätta S:t Jean VAcre, ders eft fransmännen qwarblifwa i Beyru: och Lisabon. i Den spanska regeringen bar utfärdat en cire futärffrifmelfe till de europelsta makterna, hvar utt uwecklas bewekelsegrunderna för S:t Dos mingos iillslutning. J konungariket Polen lära bönderne på flera orter icke wela afwakta genomförandet af de beslutade reformerna i landtboförhållandena uUutan wågrat att mera göra hofweritjenst. Adeln lårer blifwit loswad biständ från regeringens ida. Från New-YBYork har man under d. 25 April följande utförligare underråttelfer : De krigsskepp, tom blifwit förstörda i Nors folk, woro unionens, — i Norfolk år en FHörens ta staternas marinarsenal och örlogshamn; — de förstördes af unionens tjenstemån, på det de ide skulle falla i händerna på fevaratis sterna. De förstörda skeppen woro: Penfyl: vania om 120 fanoner, GColumbus ochDelavare om 80, 7MNewsYork om 74, United Etated och Columbia om 50, Merrimac om 40, Plymvuth och Germantown om 22 och Dolphin om 4. Penfylvania och de sist nämnda syra krigsskeppen woro nya; de öfriga skeppen woro så godt som obrukbara. J det engelska underhusets möte i Tisdags slällde Griffith) en förfrågan till utrikesministern, om han hade erhållit en proklamation från res publiken Haytis president, hwari der proteftes ras emot, att San Domingo tages i besiuning af en sådan stat fom Spanien, fom beskyddar slafweriet, och befolkningen såwäl fom håren uppfordras till att förswara friheten och oafhängigheten, samt om den engelska regeringen hade låtit det wara fig maktpåliggande att, i namnde land, beskydda de fria inftitutionerna. Lord Palmerston swarade, att ett sådant meds delande ide direfte erhållits från Havtis prefis Dent, men deremot hade. från republifeng agen. ter i Europa protest blifwit inlemnad mot San Domingos införlifwande i den spanska monar: kien, och som war ungefär i denna anda, som presidentens proklamation. Den engelska regeringen hade ej företagit sig något, och man kunde ännu ide wara wiss om att inforporas tionen allaredan werkligen egt rum. Patrie meddelar att franska konsulerna i Nordamerika iakttaga sträng neutralitet i striden mellan Norden och Södern. Angående hwad wi förut meddelat, rörande en kejserlig rysk kungörelse om sammanträdandet af finska ständernas uiskott, få modificeras bis stämmelserna i bemälde kungörelse, af ett kej serligt rescript till ofwannämnde utskotts förman senator Gripenberg, bwaraf inhemtas att afsig. ten med nämnde utskotts sammankallandens daft warit, att erhålla kunskap om hwad fom egentligen fordras för befrämjandet af furftens dömets andliga och materiella uweckling, samt utskottets betänkande öfwer hwilka mått och feg som i administratift hänseende skulle behöfwas. Deremot skall utskottet, med hänseende till frås gor som blott kunna afgöras på grundlaggens lig wäg, blott afgifwa förslag, hwilka likwål ide såsom kungörelsen antydde, med regeringens samtycke skulle säsom prowisoriska lagar blifwa gållande, till först blifwande Landtdags fam mankallande, utan blott betraktas säsom pro: positioner fom i sinom tid skulle föreläggas ftåns derna. Finland. Wid teaterhusbolagets i Helsingcsfors fammans träde den 27 April beslöts, att bolaget sålle engagera en stående trupp af fivenffa frådetves lare, hwars regisför skulle bli hr Knur Almlöf. Twenne af aktieegarne, apotekaren Wikberg och magister A. Schauman eller dr Berndison, skola resa öfwer till Swerge för att anskaffa suje:ter. Amerika. Newyork den 25 April. Ala utsigter till en compromiss är nu förswunna, annu mera botar kriget att utbryta med en förbittring, bwilfen föranleder Norden att begagna fig af alla de medel fom flå till buds, och följafrligen äfwen att der fätta slafwarna i fribet. bwarest Def trupper genomtåga. Såsnart Waspington är i säferhet stall, möjligtwis under en fort tid, lugnet inträda, enär båda partierna bajiwa bebof af att förbereda fig till ett regelbundet fälttåg. Under tiden skola möjligen förföf göras till en compromiss; men dermed skall nog in: genting funna winnas. Man är alltför mycket t norden stämd för kriget, att någon nu der slall wäga komma fram med fredsförslag. J allmånbet och till och med demokraterna äro derom enfe, att en fri författning, i förening med slafweriet, är ett oting, od) att flafweriet belt och bället mäste afffaffag. Man gör fig allt mera förtrogen med denna tanfe, och i de sociala ombwälfningarnas tid är der ej längt emellan ord och bandling. Å andra sidan har gäsningen nu i föder uppnått en sädan böjd, att man ide fan boppas der någon eftergift, förr än det belt oc bället är underkufwadt. Emedlertid börjar folket i norden att inse ar Detta ide blifwer något lätt arbete, att dertill sordras flora offer, och man will försöka uvrs bringa truppantalet frän 75,000 till 500,000 man. Så bar man äswen beslutat i föder. Norden är nu fast besluten, att ide gifwa efter. Buenos Ayres den 1 April. FJordbäfnins gen, fom lagt Meendoza i rainer, egde rum den 20 Mars. Åwen bär förmärktes wid fame ma tid, kl. 9 på morgonen, en jordskakning och a pendeln började bastigare röra fig. Utom Meens doza stall äswen San Juan, 120 mil norr om Meendoza bafwa blifwit förstöd och 3,000 mens nistor bafwa tillsatt lifwet. Menniskolifs förs Inft i Meendoza, fom råknat 12 till 15,000 fjäs lar skall bafwa uppgått till 6,000. Ett förutse fående regn och storm bade förmått mennifforna att föfa nilflykt inom hus, hwilket gjorde fatas strosen få mydet förfärligare. Guvernören i M. har lydtigen med lifwet undkommit, men bela band familj omkom. M. ligger wid wär gen mellan Beunos Ayres och Valparaiso och är berömd för sitt berrliga klimat och sina frulter. J Cordova, 159 mil från M., införs tade kathedralen. Man fruktar få böra talas om ännu flera olyckshändelser. Enligt bref frän köpmän bar maa följande närmare underråttelse angående jowbäfningen L m!dwUDUEEWW.wW..w-W-. l —