Helsingborgs-Posten – 13 maj 1861, sida 2

männa Lärowerk. Ungdomens militäriska uppfostran bar nu blifwit ansedd sasom en af det nationala lifs wets titsfrågor och förtjenar säkerligen också all den uppmårlsamdet man sista dagarna börs jat egna derä:. Men sastän dessa militära öfningar för skolangdomen äro mycket att res fommendera, äro de lifwål längt ifrån tilrädliga för att leda till det äsyftade målet, bildan. det af en kraftig nation, ett i framtiden blijs wande wårn för fosterjorden, mot yttre fiender. Wi hafwa ässkilligt i wärt uppfoftringås och skolwasende fom utgör et fort binder för en tideenlig, nationell utweckling och befrielse från slummeraktighet od) naturwidriga bojor. — Wi bafwa just i wärt uppfostringssystem något fom ofta wållar jwaghet, försagdbet, sömnaktigbet och karaktärslöshet. Wi wilja i kortbet päpeka några af dessa binder eller felaktigbeter i wär follbildning. Många föraldrar t. ex. hafwa den fafängan, att de tidigt wilja se deras barno naturgafwor utwecklade och sätta dem derföre wid alltför tidig älder i skolan; det smickrar dem höra att barnet wid den od) den åldern redan fan få mycket, — ide betänkande att bars neis sysiska frast fan derigenom objelpligen blifs wa förstörd. Wår tanke är, att barnets ffols gång ej borde börjas, förr än barnet inträdt i dess 7 är, då deremor ofta är bändetfen att detta sker wid barnets fjerde, femte är. Å flera orter är det en gammal, allmänt fånd ide hos wår allmoge, att de tro fig böra bes waka fina ansprär på valuta, för den lilla skolafgist de erlägga, årligen eller månadiligen, derigenom, att te tillse att deras barn få fitta stolan få länge fom möjligt, öfwer 7 a 8 timmar om dagen. Owarföre skola wi annars ge ut mwära pennins gar? beter det wanligtwis, om ej barnen skola wara bela dagen i ffolan 27 IV erinra of, i Detta afscende, att för många är sedan wår utmärfte lafare, professor Rosensköld, gaf ärligen, af omtanka för de unga barnens sysiska wäl, en summa penningar till dåwarande s. k. Fuattigs skolan i Lund, med det uttrydliga wilfor att bars nen skulle en kortare tid hallas i skolan, an som förut brukats. Sednare nders erfarenbet lärer ej funna förnefa bwad denne slicklige läfare och menniskowän trodde sig hafwa utrönt. Wi tro,